KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

Denna rapport Àr en beskrivning av olika lösningar för att halvera energianvÀndningen hos ett Àldre flerbostadshus i GÀvleborgs lÀn. Rapporten utgör en del i projektet EnergiKompetent GÀvleborg ? fastighetssektorn, inom vilket totalt elva flerbostadshus spridda i lÀnets kommuner studerats. Projektets syfte Àr att föreslÄ de mest effektiva ÄtgÀrderna för att pÄ sikt halvera energianvÀndningen och minska klimatpÄverkan i GÀvleborgs lÀns bostadsbestÄnd, i linje med de mÄl pÄ energieffektivisering i bostadssektorn till Är 2050 som stÀllts upp av Sveriges Riksdag.Inom ramen för denna rapport har fastigheten BollnÀs Lillanda 6:1 detaljstuderats. Byggnaden Àr ett mindre flerbostadshus med stomme i lÀttbetong belÀget i landsorten Segersta i BollnÀs kommun, byggÄr 1955.

Det huvudsakliga omrÄdet för examensarbetet var ventildrivningen i en lastbilsmotor frÄn Scania. Ventildrivningen utsÀtts för vÀxlande laster och pÄfrestningar som orsakas av en rad olika parametrar. Dessa parametrar kan vara motorvarvtal, motorlast, ventilspel med flera. Som fordonstillverkare Àr det viktigt att hitta och undersöka parametrar som bildrar till lasterna i ventildrivningen. För att förenkla sÄdana utvecklingsprojekt och vinna tid anvÀnds simuleringsverktyg dÀr simuleringsmodeller skapas och verifieras.Arbetet handlade om att hitta och undersöka parametrar som pÄverkar lasterna i ventildrivningen samt ta reda pÄ hur de tillsammans bidrar till en totallastspridning.

Det krÀvs inte lÄng tid för en brand att ödelÀgga en byggnad och dess innehÄll. Brand Àr alltid ett hot mot vÄra byggnader och följderna kan bli katastrofala, bÄde gÀllande mÀnniskoliv och ekonomiska vÀrden. NÀr det kommer till kulturbyggnader kan en brand Àven resultera i att historiska vÀrden och delar av vÄrt kulturella arv gÄr förlorade. Det Àr dock inte bara brÀnder som kan skada denna typ av byggnader, utan Àven olÀmpliga brandskyddsÄtgÀrder. Av denna anledning Àr det vÀsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker pÄ ett sÀtt som inte förstör det som ska skyddas.

Varje Är genomför Södra skogsÀgarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestÄnden som blir uppföljda har en lÄg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hÄrt. MÄlen med rapporten var att undersöka om dessa bestÄnd har nÄgra sÀrskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestÄnd. Totalt inventerades 19 granbestÄnd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem Är sedan. Vid den tidigare inventeringen sÄ hade tio bestÄnd lÄg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma trÀd i brösthöjd som vid det första tillfÀllet, vidare mÀttes höjden pÄ det grövsta trÀdet pÄ provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillvÀxt och se gallringsbehov.

Fabriken vid SCA Packaging Förpackningsservice i VÀrnamo har under en lÀngre tid haft en layout som inte har varit Àndamalsenlig till dess funktion. För att kunna möta ökad konkurrens och interna krav pa effektivisering behövdes en ny lösning för maskinuppstÀllning och flödeshantering.1 oktober 2005 inleddes examensarbetet vid SCA i VÀrnamo, dÄ det hade beslutats att en limmaskin skulle flyttas in i de redan trÄngbodda lokalerna. Examensarbetarna fick i uppgift att, med gÀngse metoder, ta fram en ny layout som dels var möjlig ur ett rent praktiskt perspektiv, och dels sa effektiv att den nya maskinen kunde installeras utan att nyanstÀllningar skulle behövas göras.1 inledningsfasen gjordes en flödeskartlÀggning av produktionen vid företaget med hjÀlp av de produktionskort som anvÀnds i tillverkningen. Denna flödesanalys lÄg senare till grund för hur den nya layouten utformades. Med metoden systematisk lokalplanlÀggning arbetades en ny maskinuppstÀllning fram.

I dagens samhÀlle fÄr miljöfrÄgor allt större betydelse i den offentliga debatten. Dettagör att mer och mer fokus lÀggs pÄ metoder att begrÀnsa de miljöfarliga utslÀppen somförekommer runt omkring oss. Det gÀller inte minst fordonsindustrin dÀr stor vikt lÀggsvid att begrÀnsa avgasemissionerna som fordonen ger upphov till.För att kunna begrÀnsa ett fordons emissioner Àr det viktigt att kÀnna till motornsemissionsegenskaper vid verklig drift pÄ vÀg. Detta examensarbete behandlarmöjligheterna att komplettera emissionsprovning pÄ vÀg med enklare metoder i syfte attskatta och/eller bekrÀfta dessa egenskaper.Den referensmetod som valts vid undersökningen Àr prov pÄ ett fordon underdrift pÄvÀg, med en emissionsmÀtutrustning frÄn Horiba. De metoder som sedan jÀmförts medreferensmetoden Àr:? Prov pÄ vÀg med data frÄn motorstyrsystemet? Prov pÄ chassidynamometer? Prov i motorprovcell? Simulering i STARS.Undersökningen visar att metoden att mÀta emissioner pÄ vÀg med data frÄn fordonetsstyrsystem har stor potential för goda skattningar av motorns emissionsegenskaper, förgod skattning av absoluta emissionsnivÄer krÀvs dock att en kalibrerad sensor anvÀnds.viDe prov som genomförts pÄ chassidynamometer har i denna undersökning inte givitkonsekvent resultat pÄ grund av reglerproblem, och metodens egenskaper har ej kunnatfaststÀllas.Prov i motorprovcell har visat viss potential för skattningar av emissionsegenskaper,men i dagslÀget krÀvs en bÀttre kunskap om hur i första hand de dynamiskaemissionsegenskaperna pÄverkas av de termiska skillnader som i mÄnga fall existerarmellan prov pÄ vÀg och i motorprovcell.Det visar sig ocksÄ att simuleringsprogrammen inte Àr tillrÀckligt vÀlutvecklade för attkunna ge bra skattningar av emissionerna vid de dynamiska lastförlopp somkÀnnetecknar drift pÄ vÀg.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förÀdlade rÄvaror av jÀrnmalm vilket Àr en eftertraktad produkt vÀrlden över. För att tillgodose den höga efterfrÄgan mÄste en hög produktionstakt hÄllas uppe. LKAB:s mÄl Àr att till Är 2015 leverera minst 37 miljoner ton jÀrnmalm per Är. JÀrnmalmen som tas upp frÄn LKAB:s gruvor fraktas med tÄg till fram till hamnarna i Narvik och LuleÄ, transporten fortsÀtter sedan vidare med bÄt till kunder runt om i vÀrlden. LKAB har utvecklat en ny malmvagn dÀr en serie pÄ över tusen jÀrnvÀgsvagnar Àr levererade av Kockums Industrier.

Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i Àmnet energiteknik. Institutionen för tillÀmpad elektronik och fysik vid UmeÄ Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i UmeÄ önskat att utvÀrdera tillÀmpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

Examensarbetet Àr utfört pÄ avdelningen för Fluida och mekatroniska system vid Linköpings universitet i uppdrag Ät Sunfab Hydraulics AB.Höga ljudnivÄer Àr en stor nackdel vid anvÀndning av hydrauliska system. Ofta Àr det hydraulmaskiner av deplacementtyp som stÄr för en stor del av ljudemissionerna. Eftersom maskinerna arbetar med stora tryckskillnader uppstÄr flödespulsationer vid in- och utlopp som fortplantar sig vidare i systemet. Dessa medför pÄfrestningar pÄ maskinen som kan leda till lÀckage eller haveri. Flödespulsationer kan delas upp i tvÄ delar; kinematiska och kompressionsberoende.

De ökade globala utslĂ€ppen Ă€r ett resultat av storskalig anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen som mĂ„ste minska för att fĂ„ till stĂ„nd en hĂ„llbar energianvĂ€ndning. ÅtgĂ€rder som energieffektivisering och en omstĂ€llning frĂ„n fossila brĂ€nslen till förnyelsebara brĂ€nslen Ă€r dĂ€rför nödvĂ€ndig. För att uppnĂ„ detta ses biobrĂ€nslen  som ett alternativ till fossila brĂ€nslen. Införs biobrĂ€nslen  i form av energiskog över stora arealer pĂ„verkas hydrologin i omrĂ„det. SĂ„ledes skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog lĂ€ngs en transekt i Europa och dĂ€r visa betydelsen av vattenfaktorn.

Wipro Infrastructure Engineering i SkellefteÄ tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget Àr ledande pÄ den europeiska marknaden och har ny Indisk Àgare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans Àr koncernen den tredje största tillverkaren i vÀrlden av hydraulcylindrar. MÄlsÀttningen Àr sjÀlvklart att bli nummer ett.

Wipro Infrastructure Engineering i SkellefteÄ tillverkar hydrauliska cylinderapplikationer. Företaget Àr ledande pÄ den europeiska marknaden och har ny Indisk Àgare Wipro Ltd. sedan 2006. Tillsammans Àr koncernen den tredje största tillverkaren i vÀrlden av hydraulcylindrar. MÄlsÀttningen Àr sjÀlvklart att bli nummer ett. Det görs och har gjorts stora satsningar pÄ att förÀndra tankesÀttet för hur produktionen av hydraulcylindrar ska se ut i SkellefteÄfabriken.

Byggföretagen Àr intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpÄlning sedan det har blivit tillÄtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och dÀrmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent kÀllarvÀgg. Syftet med arbetet Àr att se om det kan vara intressant att anvÀnda slitsmurar eller sekantpÄlar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands anvÀnds slitsmurar och sekantpÄlar i innerstadsmiljö.