Att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader mot brand
Det krävs inte lång tid för en brand att ödelägga en byggnad och dess innehåll. Brand är alltid ett hot mot våra byggnader och följderna kan bli katastrofala, både gällande människoliv och ekonomiska värden. När det kommer till kulturbyggnader kan en brand även resultera i att historiska värden och delar av vårt kulturella arv går förlorade. Det är dock inte bara bränder som kan skada denna typ av byggnader, utan även olämpliga brandskyddsåtgärder. Av denna anledning är det väsentligt att arbete med brandskydd i kulturbyggnader sker på ett sätt som inte förstör det som ska skyddas. En metod för att förebygga bränder i kulturbyggnader är att genom statistisk information utreda hur ofta bränder i denna typ av byggnader sker, vilka verksamheter som bedrivs där och vilka brandorsakerna är. Denna rapport visar att det saknas komplett och tillförlitlig statistik inom detta område. Den statistik som finns tillgänglig visar dock att de flesta bränder har berott på tekniska fel eller okända brandorsaker. Vidare kan det utläsas att bränder oftast inträffar i byggnader med verksamheterna metall-/maskinindustri, åldringsvård samt skola. Det faktum att äldre byggnader vanligtvis inte uppfyller dagens krav och regler för brandskydd, i kombination med att ändringar i så stor utsträckning som möjligt ska undvikas, gör att problem uppstår när kulturbyggnader ska användas för olika ändamål. Vanliga problem är: ? Stora vertikala öppningar, i form av till exempel öppna trappor i flera plan ? Brännbara konstruktioner och ytskikt ? mycket trä ? Otillräcklig eller obefintlig sektionering och brandcellsgränser ? Otillräckliga utrymningsvägar ? t.ex. för få, för smala, för långa ? Brännbart material och lös inredning ? Dörrar som inte uppfyller dagens brandkrav, men som anses viktiga att bevara Från ett antal intervjuer som har genomförts samt från litteraturstudie och fallstudie kan det konstateras att det är svårt att säga något generellt gällande prioriteringar för integrerat och diskret eller reversibelt och synligt brandskydd. Mycket är personliga åsikter och uppfattningar. Överlag prioriteras reversibla installationer som inte medför stora ingrepp på byggnaden och som kan plockas bort om till exempel verksamheten ändras. Detta även om brandskyddet blir mer synligt. Ofta är originaldörrar och ytskikt viktiga att bevara. För att undvika vissa ingrepp på en byggnad bör alternativa lösningar utredas. Lösningar på ett problem kan dock leda till andra problem. Sprinklerinstallationer kan vara en lösning men innebär även att byggnaden påverkas. Den brandtekniska klassen på träytskikt och dörrar kan uppgraderas med brandskyddslacker/färger. Det är då viktigt att kontrollera om och hur produkterna testade och om möjligt använda typgodkända produkter. Konkalorimeterförsök och ett SBI-test har utförts. Målad och obehandlad träpanel med och utan brandskyddslack samt träpanel med brandskyddslack testades. Resultaten visar att panelen som behandlades med brandskyddslacken fick kortare antändningstid, men lägre värmeutveckling. Brandförloppet blev således mindre kraftigt för den brandskyddslackade panelen än för den utan brandskyddslack. Försöken visade även att om brandskyddslacken användes på obehandlad spånskiva fick spånskivan klass B, och alltså en bättre brandklass än om den varit obehandlad (klass D). Den indikerade brandklassen för panel målad med tre lager vanlig färg blev E eller sämre. Lackades samma panel även med brandskyddslack fick den istället klass D, vilket är en förbättring. Klass B borde dock erhållits enligt lackens dokumentation. Slutsatsen kan dras att brandskyddslack kan vara effektiv som skyddsmetod på spånskiva men tveksam som skyddsmetod på gammalt, befintligt målat trä.