En organisation som vill reducera sina kostnader på lång sikt måste utveckla sina arbetssätt så att samma produkt kan skapas med färre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade räcker det inte att byggentreprenören är individuellt effektiv, utan också effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. Därav krävs det för ett effektivt logistikflöde, fokus på både produktions- och materialflödet såväl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar därför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera åtgärder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestående av intervjuer och observationer genomfördes på Nåiden Bygg AB:s byggarbetsplats i Gäddvik, där produktions-, material- och informationsflödet studerades.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes Direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel.

Vid ett entreprenörsbyte till följd av offentlig upphandling kan under vissa förutsättningar det arbetsrättsliga skyddsregelverket vid verksamhetsövergångar, baserat på Direktiv 2001/23/EG, bli tillämpligt. Skyddsregleringens tillämplighet kan betraktas som konkurrenshämmande i sammanhanget, vilket går emot grundändamålet med offentlig upphandling. Samtidigt är skyddsregleringens extensiva tillämplighet en förutsättning för att dess ändamål, att trygga arbetstagarnas anställningsvillkor vid ett arbetsgivarbyte, ska kunna uppfyllas. Denna uppsats belyser hur entreprenörerna och den upphandlande myndigheten kan påverka huruvida skyddsregleringen ska bli tillämplig eller inte, och vilka följder detta får för det arbetsrättsliga respektive upphandlingsrättsliga regelverkets möjlighet att uppnå sina motstridiga ändamål.EU-domstolen har i sin praxis kring vad som anses utgöra en verksamhetsövergång lagt stor vikt vid huruvida den tidigare entreprenörens personal övergått till den övertagande personalen. Detta leder till att om en övertagande entreprenör väljer att inte anställa den tidigare entreprenörens personal så föreligger ingen verksamhetsövergång, och de anställda har ingen lagstadgad rätt till fortsatt anställning hos den nya entreprenören.

Denna utvärdering är gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas åsikter kring bibliotekets roll, rum och användning. Jag har använt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att få fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets användare.Utöver eleverna har jag även intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstämmer med elevernas. Jag har även utgått från lagtext samt Direktiv från skolinspektionen och på det sättet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv där lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek är placerat centralt i skolan och många elever passerar igenom det under dagen för att ta sig från ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och använder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket används flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantiDirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantiDirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantiDirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantiDirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel. Kuggväxeln bedöms av företaget vara en av källorna till buller, vilket fastställts genom mätningar. Pga.

Sedan 1 januari år 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. När tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas måste nödvändiga rättigheter tillförsäkras som fastigheten behöver för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vilka rättighetslösningar som ska väljas för att detta krav ska vara uppfyllt, är enligt propositionen upp till lantmätaren att avgöra. Dock föreslår lantmäteriet att sakägarnas önskemål bör ges stor betydelse. Hur rättighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

Detta examensarbete har genomförts under hösten 2004 vid lastbilstillverkaren RENAULT V.I. ESPAÑA, S.A. i Madrid, Spanien. Syftet med projektet var att undersöka hur ändringen av produktionslayouten, vid bearbetningslinjerna av vevaxlar, bäst kan komma att se ut och genomföras inför den nya produktionssituationen fram till årsskiftet 2006-2007. Projektet omfattar även en generell ergonomisk studie av de två linjerna och en specifik ergonomisk studie av arbetsstationen ?Försänkning och putsning av oljehål?.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Näringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste årtiondena genomgått en rad förändringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens ställs det idag höga krav på företags förmåga att anpassa sig efter de omvärldsförändringar som hela tiden sker. Många företag kan sägas vara föremål för en ständigt pågående strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar såsom företagsförvärv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har således kommit att bli vanliga företeelser bland affärsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag på den gemensamma marknaden valde rådet 1977 att införa ett EG-Direktiv om överlåtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sådana situationer.