Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, Àr betydelsefullt av flera anledningar. Det Àr dÀrför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare fÄr inspireras av föregÄngare och dÀrmed hur rÀttsligt skyddad en möbel Àr mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrÀttens mest svÄrlösta problem.

I studiens primÀra del försöker vi nÀrma oss supermakten och klassificeringen av den samma i termer av resurser och Žrole theoryŽ. PÄ en lÀgre abstraktionsgrad Àr vi intresserade av fallet Kina och att utreda i vilken mÄn supermaktsbegreppet kan appliceras pÄ staten. I en andra del argumenterar vi för ett unilateralt agerande utifrÄn Kinas givna position i det internationella systemet.Detta gör vi genom att exemplifiera deras politiska strategi i bistÄndspolitiken gentemot Afrika.Genom frÀmst Žrole theory förmÄr vi attribuera Kina supermaktsstatus och i vÄr neorealistiska ansats kan vi sedan se hur de smyger fram i det internationella systemet utan direkta konfrontationer i sin strÀvan efter ett multipolÀrt system..

Mitt examensarbete, En pall, en mall, gjordes pÄ Carl Malmsten Furniture Stiudies, Linköpings universitet, under vÄren 2011. Jag har lÀst om befintlig teknik inom formpressning och olika tillÀmpningar av mallar i samband med tillverkning av möbler. Jag ville utveckla ett system som utnyttjar bÄde pressning och frÀsning. Detta förslag ska kunna ligga till grund för att mindre snickerier med mÄlsÀttningen att producera möbler av böjd plywood/faner kan göra det utan stora investeringar i maskiner. MÄlet var att all bearbetningen pÄ varje möbel Àr möjlig utan nÄgot annat utöver en vanlig överhandsfrÀs..

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Amergo Àr ett företag som inriktar sig pÄ att köra ut bland annat frukt och fika till dess kundföretag. I dagslÀget utför kundföretagen bestÀllningar via telefon eller e-post. Jag har fÄtt i uppgift att utveckla ett webbaserat IT-system som ska ge kundföretagen möjlighet att utföra och Àndra sina bestÀllningar utan Amergos direkta inverkan.Under systemutvecklingens gÄng har jag tagit Hultgrens (2007) teorier om eTjÀnster till hjÀlp för att pÄ ett systematiskt sÀtt analysera systemet, eller eTjÀnsten. Denna analys resulterade i en rad frÄgestÀllningar vilka Àr tÀnkta att vara till hjÀlp vid vidareutvecklingen av eTjÀnsten.DÀrefter har jag, med hjÀlp av ovan nÀmnda frÄgestÀllningar, analyserat hur eTjÀnstens relationer kan byggas ut genom att tillÀggstjÀnster skapas.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ökade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Sammanfattning Titel Venture Capitalmarknadens integration i Öresundsregionen Författare Martin Larsson, Katarina Jönsson, Anna Westin Handledare Hans Landström Seminarium Venture Capital i Öresundsregionen Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att studera integrationen mellan Malmös och Köpenhamns Venture Capitalmarknader. Syftet har Ă€ven varit att undersöka eventuella barriĂ€rer för integration. VĂ„r avsikt har Ă€ven varit att konkretisera tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att eventuellt öka integrationen. Metod I denna studie har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. För att uppnĂ„ det resultat vi önskat valde vi att göra kortare intervjuer per telefon med experter inom Venture Capital.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen. Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan behöva göra..

Den vÀxande posten goodwill har pÄverkat sammansÀttningen av svenska företags balansrÀkningar.En viktig förklaring till denna utveckling Àr att övervÀrden vid förvÀrv inte har identifierats samtidigtsom nedskrivningstakten har varit lÄg. För en kreditgivare torde utvecklingen vara intressanteftersom goodwill, till skillnad frÄn andra tillgÄngar, inte Àr enskilt identifierbar. Detta kan pÄverkalÄneavtalets utformning, dÀr en stor del av kreditgivarens och lÄntagarens rÀttigheter och skyldigheterframgÄr. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en kreditgivare uppfattar goodwillvid kreditbeslut och hur denne reagerar pÄ en nedskrivning av goodwill.För att uppnÄ syftet, en kreditgivares reaktion pÄ nedskrivning, har tolkningar av lÄneavtal anvÀndsför att uttrycka en kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning Àr att bidra till enökad förstÄelse av ÀmnesomrÄdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar ochsignalvÀrden en kreditgivare tillskriver en nedskrivning av goodwill.

Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hÀlsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har pÄ risker Àr beroende av i vilket sammanhang de Àr verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar nÀr det gÀller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalÀgda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i VÀst AB (VIVAB).

Direct effects of the insecticide deltamethrin on zooplankton and benthic invertebrates werestudied during an attempt to eradicate signal crayfish. In accordance with earlier studies theresults of this investigation showed that deltamethrin is highly toxic for arthropods, whileRotifera, Oligochaeta and Mollusca have a higher tolerance. This study concludes thatRotifera in treated ponds coped with the actual concentration of deltamethrin used during theeradication attempt but that they probably got a different abundance and changed compositiondue to a new situation in competition and predation. Crustacean zooplankton totallydisappeared, but approximately a month after the treatment they began to recolonise. All thetaxonomical groups of arthropods drastically decreased in abundance, with total eliminationof the most sensitive groups.

Till följd av Vattenfalls uppmÀrksammade investeringar i fossilbrÀnslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter Äterkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som stÄr för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frÄgan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt ovÀntat gÄr att skapa tvÄ övergripande diskurser, dÀr de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frÄgan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnÄs..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvÀrderar outsourcingen och om dess kriterier Àndras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med frÀmst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen Àr kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks ocksÄ detta motiv. Under projektets gÄng utvÀrderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket Àr mest mÀtbara kvalitetspunkter och fokus har dÀrmed skiftat frÄn det ursprungliga motivet..

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.