Sökresultat:
1551 Uppsatser om Direkta utländska investeringar - Sida 19 av 104
Energiutredning och solkraftsanalys av kyllager : Fallstudie ICA DE BorlÀnge
I takt med att energipriserna stiger och resultatet av rÄdande klimatbelastningen blir allt tydligare sÄ finns det flera starka anledningar att minska energianvÀndningen. ICA har som mÄl att minska de direkta utslÀppen av vÀxthusgaser med minst 30 % till Är 2020 jÀmfört med Är 2006. Examensarbetet behandlar tvÄ delar med ett gemensamt syfte; att arbeta fram ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen och energikostnaderna för kylda lager. Detta gjordes genom en fallstudie pÄ ICA DE BorlÀnge, vilket Àr ett av ICAs sex lager pÄ svensk mark. Den ena delen av arbetet Àr en energiutredning dÀr verksamhetens energianvÀndning kartlagts och med detta som underlag presenteras sedan ett antal ÄtgÀrdsförslag.
Sarajevo : En sprucken mosaik?
SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.
Kvinnligt och manligt ledarskap hos personalchefer
Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ănnu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.
Handelsutveckling mellan Sverige och Bolivia - pÄverkande faktorer?
Undersökningens utgÄngspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gÀllande kontakt mellan grupper och Àven Theodor W. Adornos teori angÄende den auktoritÀra personligheten. Studien undersökte pÄ vilket sÀtt auktoritÀr personlighet pÄverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De tvÄ grupper som berördes var majoritetsgruppen thailÀndare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand.
Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet
Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..
AffÀrsÀnglar - Ett företags rÀddning eller fördÀrv?
SammanfattningBehovet av kapital Àr vÀldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. SvÄrigheten att fÄ externt kapital uppstÄr oftast vid denna fas, dÄ kan nÀmligen en affÀrsÀngel bidra med kapital och vara till stor hjÀlp för företaget. AffÀrsÀngel Àr en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa Ànglar tillför ocksÄ affÀrsmÀssig kunskap till onoterade företag, dÀr de finner tillvÀxtpotential. För att ett företag skall kunna anvÀnda riskkapital som en finansieringskÀlla pÄ bÀsta sÀtt, mÄste de först uppfatta vad en affÀrsÀngel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, Àr att studera hur aktiva affÀrsÀnglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.
Energieffektivisering i fastighetsbolag
Samtidigt som Sveriges totala energianvÀndning ökar varje Är, pÄgÄr en stÀndig debatt om att förÀndringar inom flera olika omrÄden Àr ett mÄste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket pÄpekas det gÄng pÄ gÄng, i bland annat media, hur viktigt det Àr att energianvÀndningen i landet minskar. Vad det gÀller bostadssektorn, stÄr den för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, vilket innebÀr att smÄhusÀgare, hyresgÀster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvÀndningen. I de uttalade miljömÄlen finns det bland annat mÄl om att energianvÀndningen i bostÀder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter gÄr utvecklingen trögt och kanske krÀvs mer motivation för att fÄ fastighetsÀgare att faktiskt satsa pÄ en förÀndring.
IAS 40 ? förvaltningsfastigheter : Utformningen av redovisningen till verkligt vÀrde
I resultatrÀkningen tycks praxis utvecklas mot att vÀrdeförÀndringarna redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade vÀrdeförÀndringar redovisas som separata poster. NÀr det gÀller berÀkningen och presentationen av vÀrdeförÀndringar Àr en central frÄga om de realiserade vÀrdeförÀndringarna skall tas med i berÀkningsuppstÀllningen över fastighetsbestÄndets vÀrdeförÀndringar. HÀr Àr det dock svÄrt att se utvecklingen av praxis. En annan central frÄga Àr oklarheterna kring redovisade investeringar. En bra lösning Àr att redovisa separata kolumner för sÄlda och helÄrsÀgda fastigheter.
Hedgefonders avkastningsmönster : En kvantitativ analys av den svenska hedgefondmarknaden
Under den senaste tioÄrsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ pÄ den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler Àn vanliga, traditionella vÀrdepappersfonder och kan i princip anvÀnda sig av alla tillgÀngliga investeringsalternativ pÄ marknaden, dÀribland aktier, obligationer, valutor, rÄvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier dÀr de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna pÄ den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata frÄn de hedgefonder som Àr verksamma pÄ den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer pÄ marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.
FörbÀttring av utnyttjandegrad hos stansmaskin
Bakgrunden till examensarbetet Àr att det finns ett behov av att höja utnyttjandegraden i stans- och lasermaskiner hos Lars Höglund AB. Anledningen till att utnyttjandegraden behöver höjas Àr att företaget vill bli mera lönsamt och mera konkurrenskraftigt.Uppgiften har varit att mÀta utnyttjandegraden, göra en probleminventering och ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan lösa de problem som kom fram i probleminventeringen.Vid probleminventeringen visade det sig att det gÄr att höja utnyttjandegraden genom att bl.a. göra en stÀlltidsreducering, skapa ordning och reda, samt att förebygga flaskhalsar.5S Àr en metod som har anvÀnts för att ta fram förbÀttringsÄtgÀrderna. Genom att följa denna metod, samt att göra nÄgra nya investeringar i företaget, ser det ut som att mÄlet i detta arbete ska kunna uppnÄs..
Systemförvaltning ur IT-chefens perspektiv
Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..
Idrott - en affÀrsutvÀxling? : En studie av hur finansiÀrers intresse för ett satellitkonto kan pÄverka sektorns vÀrdeskapande.
Sektorer inom den nationella ekonomin som inte Àr synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mÀta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. BesöksnÀringen Àr ett exempel pÄ en sÄdan sektor som sedan mÄnga Är arbetat med att synliggöra branschens samhÀllsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprÀtta satellitkonton för idrott och intresse för frÄgan har dÀrför vÀckts inom idrottssektorn i VÀsterbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiÀrerna bidrar till sektorns vÀrdeskapande och hur detta kan komma att pÄverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. DÄ den tidigare forskningen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att faststÀlla idrottens vÀrdeskapande.Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur idrottsfinansiÀrerna pÄverkar sektorns vÀrdeskapande och hur idrottsrÀkenskaper skulle kunna pÄverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vÄr intervjuguide.
Venture Capital investeringar i Cleantech-bolag i Sverige : Klassificering och kategorisering av svenska Cleantech- bolag
SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nĂ„tt oss med stormsteg och en omstĂ€llning till ett hĂ„llbart samhĂ€lle Ă€r ett krav och omstĂ€llningen förvĂ€ntas bli lĂ„ng. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus pĂ„ att stilla den ökande efterfrĂ„gan pĂ„ produkter och tjĂ€nster som minskar miljöpĂ„verkan, en av de mest populĂ€ra investeringssektorerna med fokus pĂ„ miljön Ă€r Cleantech. Cleantech Ă€r en ny investeringskategori som kom till Sverige runt Ă„r 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech hĂ€rstammar frĂ„n USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment pĂ„ följande sĂ€tt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Ă
tervinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas sÄ anvÀnds ofta riskkapital frÄn VC-bolag.
Liv och dikt : En studie av narrationen i Aidan Chambers. Breaktime.
SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.
Ekonomistyrning i fastighetsbranschen - Kommunalt Vs. Privat
Vi vill först och frÀmst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gÀller deras ekonomistyrning dÄ ÀgarförhÄllanden Àr olika. UtifrÄn detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som stÀlls pÄ företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vÄr slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker Àr relevanta dÄ vi jÀmför bolagen. JÀmförelsens mest betydande omrÄden handlar t.ex. ÀgarförhÄllanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestÄnd, miljö, belöningssystem samt budgetfrÄgor.