Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om ScaniaVÄrt syfte Àr att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar nÀrmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur vÀl det fungerar som en motivationsfaktor för de anstÀllda. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns nÄgot som kan förbÀttras med Scanias belöningssystemVi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn litteraturstudier skapades en referensram. DÀrefter intervjuade vi sex personer pÄ Scania om deras belöningssystem.

Utvecklingen pÄ den teknologiska marknaden har kommit att pÄverka företag i en allt större utstrÀckning dÄ marknadsföring pÄ Internet blivit allt viktigare. Den ökade anvÀnd-ningen av smartphones har bidragit till att fler och fler mÀnniskor stÀndigt Àr uppkopp-lade vilket i sin tur har öppnat upp för nya sÀtt för företag att skapa relationer och att inte-ragera med sina kunder. En bidragande faktor Àr sociala medier som har öppnat upp för interaktion dÀr företag och kunder kan kommunicera med varandra. De har Àven öppnat upp för kommunikation kunder emellan, vilket bÄde skapar positiv och negativ word of mouth. I takt med utvecklingen av den nya telefonin, har mobilapplikationer kommit att fÄ en allt större betydelse som marknadsföringskanal.

Informationssystem Àr numera vanligt förekommande i de flesta sammanhang och en variant pÄ stark frammarsch Àr de marknadsorienterade informationssystemen. Ett MOI skiljer sig frÄn ett traditionellt informationssystemen pÄ sÄ sÀtt att det anvÀnds av verksamhetens kunder i stÀllet för verksamhetens medlemmar. I denna uppsats har vi, i enlighet med vÄrt syfte, undersökt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av ett marknadsorienterat informationssystem. Den empiriska studien Àr gjord mot anvÀndarna av en kundkiosk pÄ ICA Kvantum, LuleÄ. Slutsatserna visar vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av en kundkiosk och som det bör lÀggas stor vikt kring nÀr ett marknadsorienterat informationssystem ska införas.

Konflikter Àr nÄgot som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svÄra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering Àr avgörande för barns instÀllning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande Àr viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svÄrdefinierat begrepp tas upp och den allmÀna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetet med konflikhantering utifrÄn ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlÀrning har nÄgon effekt pÄ faktainlÀrning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo.Det föreslÄs i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser sÄsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstÀrka och ge en bÀttre bestÄende faktainlÀrning.En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i tvÄ versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan pÄ varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna fÄr besvara ett frÄgeformulÀr direkt efter spelandet och en gÄng till tvÄ veckor senare för att undersöka hur hög inlÀrningen varit.Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, dÄ skillnaderna mellan de tvÄ grupperna av elever samt storleken pÄ grupperna (10) var för smÄ för att ge nÄgra statistiskt signifikanta resultat. Dock hÀvdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ÀndÄ ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt faststÀlla ett resultat..

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera begrepp och termer inom virtuella utstÀllningar, studera berÀttandet i virtuella utstÀllningar och undersöka hur anvÀndare/besökare uppfattar och upplever berÀttandet i desamma.För att ta reda pÄ hur besökare uppfattar och upplever berÀttandet i en virtuell utstÀllning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, dÀr varje person har fÄtt besöka tre utstÀllningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjÀlp av teorier kring berÀttande och Michael Murtaugh?s narrativa verktyg.BerÀttandet i virtuella utstÀllningar Àr utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell vÀrld inte finns nÄgra fysiska begrÀnsningar. I en virtuell utstÀllning kastas besökaren direkt in i utstÀllningen och vÀgen mellan början och slut fÄr i större utstrÀckning skapas av besökaren sjÀlv. BerÀttelsen fÄr i de virtuella utstÀllningarna en underordnad betydelse till förmÄn för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell vÀrld, men om mediets kapacitet utnyttjas sÄ att en ytterligare dimension kan lÀggas till, kan ocksÄ berÀttandet fördjupas..

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation enligt Social Determination Theory beroende pÄ om de anstÀllda hade en direktanstÀllning via företaget som studien genomfördes pÄ eller om de var anstÀllda via bemanningsföretag. Studien undersökte Àven huruvida arbetsmotivation kunde predicera psykiskt vÀlbefinnande. Urvalet bestod av industriarbetare dÀr den ena gruppen bestod av direktanstÀllda och den andra av bemanningspersonal. Data samlades in genom en enkÀtundersökning i pappersform som utgick frÄn Basic need satisfaction at work scale för arbetsmotivation och General health questionnaire 12 som mÀtte psykiskt vÀlbefinnande. Totalt svarade 48 personer pÄ enkÀten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare Är som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlÀrning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolÄr 6. Dessa elever samt tre lÀrare för grundskolans senare Är bedömde sedan spelet; de förstnÀmnda i enkÀter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes frÀmst passa elever i skolÄr 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlÀrning gÀllande geometriska begrepp.

Att undervisa med IT-stöd innebÀr en förÀndring av lÀrares arbetssÀtt och examensarbetet syftar till att studera vilka omstÀndigheter och förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrare ska ta till sig och anvÀnda IT med hÀnsyn till de krav som studenter har. Examensarbetet utförs pÄ Linköpings tekniska högskola och för att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder IT samt hur studenter ser pÄ IT-anvÀndningen i undervisningen genomfördes en fallstudie. Teorier frÄn förÀndringsarbete kopplas ihop med IT och skolans vÀrld men studiens resultat kan appliceras pÄ andra organisationer utanför skolvÀrlden. Vikten av stödjande beslut, kunskap, samarbete och utbyte, tid samt praktiska förutsÀttningar gÀller samtliga organisationer dÀr införandet av IT innebÀr ett förÀndrat arbetssÀtt. Betydelsen av delaktighet och möjlighet att pÄverka, riklig och direkt information samt helhetsperspektiv som omfattar samtliga aspekter av organisationen Àr nÄgot som gÀller stora som smÄ organisationer oberoende av bransch eller typ av verksamhet..

Bakgrund: Redan Ă„r 1936 gjordes undersökningar i USA som visade pĂ„ att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta Ă€r en systematisk litteraturstudie dĂ€r artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken affÀrsmodell som born globals anvÀnder vid internationalisering och vilka faktorer som pÄverkar valet av modell. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affÀrsmodell som a?r freemium och att det resursbaserade synsÀttet samt bransch Àr viktiga bakomliggande faktorer till valet av affÀrsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt pÄverkan medan nÀtverk endast har en begrÀnsad pÄverkan i valet av affÀrsmodell för born globals vid internationalisering. .

Begreppet kultkontinuitet anvÀnds mÄnga gÄnger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen frÄn en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvÀrvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förÀndrad form. Symboliken Àr emellertid i mÄnga fall otydlig, och kan mer förstÄs genom vad jag benÀmner som en symbolisk anknytning; det vill sÀga Àven om symbolerna inte direkt gÄr att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

Syftet Àr att redogöra och visa pÄ vilka strategier reklambyrÄer anvÀnder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frÄgan hur reklambyrÄerna ser pÄ branschens framtid.Problem: Reklam har funnits lÀnge och Àr i stÀndig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut?Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys.Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen Àr under stÀndig utveckling och att den Àr en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de Àr villiga att anpassa sig efter utvecklingen.