I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istÀllet för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur och artiklar. JÀmförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i tvÄ av fallföretagen kommer visionen pÄ ett naturligt sÀtt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.

ABSTRAKT Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter pÄ arbetsplatsen inom Àldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom Àldreomsorgen deltog i undersökningen.Resultatet visade att det inte förekom nÄgra större konflikter pÄ de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ÀndÄ en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprÀtthÄlla ett gott arbetsklimat pÄ arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstÄr samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrÄn resultatet Àr att det Àr viktigt med en bra sammanhÄllning i arbetsgruppen för att fÄ en trivsam och konfliktfri arbetsplats.

InformationssamhÀllet har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas pÄ allvar och integreras i skolvÀrlden för att de ska kunna hantera medieflödet pÄ ett bra sÀtt. Tack vare att film och TV Àr nÄgot som unga mÀnniskor Àr vana anvÀndare av Àr det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskÀmnet. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av film i svenskundervisningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vÄr uppsats.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Linköpings Universitet, Institutionen för Medicinsk Teknik och bygger pÄ att undersöka möjligheterna för trÄdlös överföring av mÀtvÀrden via Bluetooth. MÀtningarna gÀller tvÄ olika hÄrdvaror som med metoden PPG mÀter blodflöde, en ny förenklad hÄrdvara och en mer avancerad och tidigare utvecklad hÄrdvara. Arbetet Àr tvÄdelat, under första delen upprÀttades en kommunikation med Bluetooth och tvÄ metoder för överföring av data undersöktes. Under andra delen togs ett grÀnssnitt fram i utvecklingsmiljön LabVIEW för styrning av hÄrdvarorna samt för ÄskÄdliggörandet av mÀtdata. Metoderna som undersöktes för dataöverföring Àr att antingen kontinuerligt skicka samplat data direkt frÄn en AD-omvandlare eller att fylla bluetoothmodulens minne för att dÀrefter skicka samtliga vÀrden samtidigt.

Ansiktstolkning Àr en viktig del av den ickeverbala kommunikationen mellan mÀnniskor. Resultat frÄn tidigare studier har visat att förmÄgan till korrekt ansiktstolkning pÄverkas av det psykiska vÀlmÄendet samt av tidigare livserfarenheter. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan tidigare erfarenheter av mobbning och förmÄgan till korrekt ansiktstolkning. Ett explorativt syfte var Àven att undersöka eventuella samband mellan mobbning och nedsatt psykiskt vÀlmÄende. Studien var kvantitativ, genomfördes pÄ gymnasieelever, och innefattade en mobbningsenkÀt, ett ansiktstolkningstest, SSP och BDI-II.

Den hÀr studien undersöker hur 3D-visualisering underlÀttar arbetet med brukare i produktbestÀmningsskedet. Den fokuserar pÄ hur 3D-visualisering kan förbÀttra kommunikationen mellan projektaktörer och vÄrdverksamhet. Undersökningen gjordes pÄ Centralsjukhuset i Karlstad med Landstinget i VÀrmland som uppdragsgivare och ByggDialog AB som handledare. I detta projekt som Àr benÀmnt CSK 2013 anvÀndes byggnadsinformationsmodellering, BIM. FrÀmst i form av en gemensam objektbaserade 3D-modell dÀr alla tekniska discipliners ritningar ingÄr.Problemet som ligger till grund för studien Àr hur kommunikationen med verksamheten och deras förstÄelse för utformningen kan stÀrkas.

Sport har aldrig haft större plats i samhÀllet Àn vad den har idag. De stora turneringarna, sÄ som Olympiska Spelen och Fotbolls VM, lockar miljontals tittare. I media har sportbilagor blivit en naturlig del av tidningen. Ofta den största delen. Fotbollen har utvecklats med tiden.

FörmÄgan till sjÀlvkÀrlek grundlÀggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra mÀnniskor. Steget in i vuxenvÀrlden kan dock innebÀra en sÀrskild utmaning. SjÀlvbilden anses ocksÄ bÄde kunna pÄverkas genom och pÄverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevÀrt försÀmrad sjÀlvbild i SASB efter terapi. Statistiska berÀkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv sjÀlvbild Àn övriga patienter, att de förbÀttrats i andra utfallsmÄtt och att deras sjÀlvbild hade förbÀttrats vid uppföljning.

Denna uppsats behandlar frÄgan om lÀrarens förhÄllande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lÀrare i Är 3 och 4 har denna frÄga försökt besvaras. Resultatet visar att lÀrarna har ett visst matematikdidaktiskt tÀnkande Àven om detta inte Àr nÄgot direkt medvetet utan snarare ett förhÄllningssÀtt gentemot de olika begreppen lÀrarkompetens, didaktik och Àmnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehÄll. LÀrarna förhÄller sig till matematikdidaktiken genom att de stÀller sig de sÄ viktiga didaktiska frÄgorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta Àr en matematikdidaktisk handling i sig.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enÀggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos tvÄ genetiskt identiska individer som vÀxer upp i samma miljö? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio enÀggstvillingar, som Àven vill ge en inblick i hur enÀggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jÀmförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enÀggstvillingars identitet uppfattas i förhÄllande till sin tvilling, dÀr omgivningen hade en betydande roll i enÀggstvillingarnas identitetsskapande men Àven hur jÀmförelser direkt pÄverkade den egna sjÀlvkÀnslan.

Detta Àr ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, sÄ att det gÄr att fÄ en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet frÄn min studie Àr grundat pÄ, prototyping, intervjuer, och en enkÀt. Min undersökning visade att för att det ska gÄ att fÄ en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tÀnkt mÄlgrupp och budskap. Felaktiga eller för mÄnga informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar pÄ information som inte Àr nödvÀndig, eller till och med felaktig, för att förstÄ hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för lÄg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svÄrtolkad. Min undersökning visade ocksÄ att visuella detaljer som Àr svÄra att formge, bör kompletteras med t.ex.