Intresset för lÀngdskidÄkning Àr större Àn pÄ lÀnge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgÄng och dÀrmed ocksÄ en förkortad skidsÀsong. För att lösa detta problem planerar företaget LindbÀcks Bygg att uppföra en skidtunnel pÄ LindbÀcksstadion i nÀrheten av PiteÄ. PÄ uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att pÄ ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

SpannmÄl med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska silor med vÀggelement bestÄende av korrugerad plÄt. DÄ det lagrade spannmÄlet ska tömmas har det fuktiga spannmÄlet en tendens att fastna pÄ vÀggarna, vilket medför att spannmÄlet i efterhand mÄste avlÀgsnas manuellt. För att slippa denna tidskrÀvande process monteras en slÀt plÄt pÄ den korrugerade plÄten, för att pÄ sÄ vis hindra det fuktiga spannmÄlet frÄn att fastna. Om samma plÄtdimensioner för den korrugerade plÄten anvÀnds dÄ den slÀta plÄten Àr och inte Àr monterad kan vÀggelementen utsÀttas för buckling. Det hÀr examensarbetet handlar sÄledes om hur vÀggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsÀttas för buckling.

Det svenska byggnadsbestÄndet Àr i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som Àr gjorda under det sÄ kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under 1960-talet och början pÄ 1970-talet. Gimmel Fastigheter Àr ett fastighetsbolag som Àger 24 stycken lamellhus pÄ Granbergshöjden i BollnÀs. Dessa byggnader Àr uppförda under denna period och Àr dÄligt vÀrmeisolerade samt har fuktlÀckage frÄn takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrÄn detta att byta takkonstruktion frÄn de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tillÀggsisolera vindsbjÀlklaget.

Ett allt vanligare uppdrag inom hydraulisk modellering Àr att undersöka hur nya bostads- och handelsomrÄden pÄverkar statusen för Àldre befintliga ledningsnÀt. I nya omrÄden anlÀggs nÀstan uteslutande separatsystem och eftersom nya omrÄden oftast uppförs utanför den befintliga bebyggelsen mÄste spillvattnet frÄn dessa omrÄden transporteras genom det befintliga avloppsnÀtet, vilket kan vara helt eller delvis kombinerat.I stadsdelen Hjorthagen i Stockholm planeras 5000 nya lÀgenheter att byggas och spillvattenflödet frÄn dessa skall anslutas uppströms det befintliga kombinerade ledningsnÀtet i omrÄdet. Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur det kombinerade ledningssystemet pÄverkas av den tillkommande spillvattenbelastningen. Syftet var att undersöka hur den dimensionerande spillvattenavrinningen pÄverkar de ÄtgÀrder och kostnader som behövs för att fÄ det utökade ledningsnÀtet att fungera, samt att utreda behovet av ytterligare anpassningar av ledningsnÀtet inför framtida klimatförÀndringar.Vid berÀkning av brÀddvolymer simuleras vanligen spillvattenavrinningen frÄn medeldygnsförbrukning av vatten. I studien har det Àven ingÄtt att undersöka om detta sÀtt ger lÀgre brÀddvolymer jÀmfört med att variera vattenförbrukningen med ett veckomönster.Med modelleringsprogrammet MIKE Urban undersöktes tre fall av dimensionerande spillvattenflöde frÄn det tillkommande omrÄdet i Hjorthagen.

LuleÄ tekniska universitet har sedan lÄang tid tillbaka bedrivit forskning inom tribologi pÄ institutionen föor teknikvetenskap och matematik. I samband med forskning inom transmissionsförluster öppnades möjligheter för ett examensarbete dÄ en testrigg skulle konstrueras. Arbetet Àr utfört pÄ Tribolab vid LuleÄ tekniska universitet och Vicura AB har bidragit med sitt kunnande inom transmissioner samt fertalet komponenter. Dess huvudsakliga syfte och mÄl Àr att genom utveckling av en testrigg möjliggöra studier av driftsförhÄllanden i ett kuggingrepp, mÀta förluster i ett kuggingrepp och faststÀlla vilka tribologiska komponenter som presterar frÀmst. Den ska ocksÄ anvÀndas till att skilja pÄ tomgÄngsföruster samt förluster som ökar med pÄlagt moment.I begynnelsefasen av examensarbetet gjordes en litteraturstudie om vad som finns i dagslÀget inom omrÄdet.

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

Fartygstransport drivs av marina brÀnslen som avger avgasutslÀpp. NÀr fartygen stÄr i hamn förbrÀnner de sitt eget brÀnsle för elgenerering ombord, förbrÀnningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnomrÄdet. Genom de luftföroreningar som sker frÄn koldioxid, koloxid, svaveloxid, kvÀveoxid och partiklar fÄs negativa effekter pÄ mÀnniska, miljö och ger samhÀllet höga kostnader. För att minska utslÀppen kan man ansluta fartygen till elnÀt pÄ land. Syftet med arbetet var att undersöka elnÀtets potential till fartygsanslutningar i hela UmeÄ Hamn.

Inlandsbanan AB (IBAB) har pÄbörjat ett projekt för att öka STAX (Största TillÄtna Axellast) pÄ Inlandsbanan. Man vill öka axellasten pÄ befintliga spÄr genom att anvÀnda en ny typ av vagn med mjuka axlar. Den nya vagnen ökar nettolasten utan att öka linjelasten, som anvÀnds vid dimensionering av banunderbyggnad. Projektet heter HAPS (Högre Axellast PÄ SpikspÄr) och detta examensarbete Àr det första steget i den geotekniska undersökningen. Undersökningen Àr utförd pÄ strÀckan Arvidsjaur ? SlagnÀs.

Arbetets syfte Ă€r att undersöka hur man kan planera och utforma en hĂ„llbar dagvattenhantering pĂ„ förorenad mark utifrĂ„n omrĂ„det Kopparlunden i VĂ€sterĂ„s. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel prĂ€glad av hĂ„llbara lösningar dĂ€r dagvattenhantering blir en betydande del. HĂ„llbar dagvattenhantering Ă€r en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men ocksĂ„ för att minska föroreningsbelastningen pĂ„ sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar anvĂ€nder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet sĂ„ nĂ€ra kĂ€llan som möjligt, ofta genom infiltration. GenomtĂ€nkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervĂ€rden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemĂ€ssiga.

Dagvatten har kommit att anses som den största föroreningskÀllan för sjöar och vattendrag i nÀrhet av stÀder och tÀtorter. I syfte att skydda kÀnsliga recipienter och upprÀtthÄlla en hög vattenkvalitet Àr rening av dagvatten centralt. Dagvattendammar Àr en kostnadseffektiv ÄtgÀrd och en vÀl anvÀnd metod för reducering av dagvattenföroreningar i Sverige. StormTac Àr en dagvatten- och recipientmodell som anvÀnds för berÀkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenreningsanlÀggningar. EU:s ramdirektiv för vatten Àr ett nationsöverskridande samarbete som stÀller krav pÄ medlemslÀnderna att upprÀtta god vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster till Är 2015.

The thesis project is accomplished during winter and spring 2008 at Karlstad University at the faculty of technology and science. The tutor at Karlstad University is Nils HallbÀck and the examiner is Hans Johansson. Rolls-Royce at Kristinehamn in Sweden is the initiator for the project. The thesis project title is design of the blade bolt joint on Kamewa CPP. CPP stands for controllable pitch propeller.

Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.

Projektet/examensarbetet har förutom i utbildningssyfte gÄtt ut pÄ att utveckla en rundsvetsmanipulator för svetsning av kranpelare pÄ Cranab AB i Vindeln. Cranab AB Àr tillverkare av skogsmaskinskomponenter, i huvudsak kranar. I dagslÀget svetsas kranpelarna i en typ av manipulator som vi valde att anvÀnda vissa detaljer frÄn, bland annat chuck med lagring. Anledningen till att den befintliga mani-pulatorn inte anses hÄlla mÄttet, Àr dels att den Àr för liten för dagens kranpelardimensioner, dels att svetspistolen inte gÄr att justera pÄ ett sÄdant sÀtt som vore önskvÀrt. Den konstruktion som vi har utvecklat ser ut som följer: En ram bestÄende av tvÄ lÀngsgÄende profilrör förbinds i ena Ànden med en drivenhet med tillhörande chuck.

AnvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial i Sverige Àr inom vissa omrÄden relativt liten. Byggande av vÀgbroar och flervÄningshus och Àr omrÄden dÀr trÀ anvÀnds i förhÄllandevis liten utstrÀckning. Denna del domineras i hög grad av stÄl och betong, till viss del kan detta förklaras med att trÀindustrin i Sverige under lÄng tid varit uteslutna frÄn viktiga omrÄden inom bygg- och infrastruktursektorn. VÀgverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda pÄ varför det byggs sÄ fÄ trÀbroar för vÀgtrafik i Sverige. MÄlet med examensarbetet Àr att visa vilka hinder/osÀkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid anvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan öka anvÀndningen av trÀ som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

Vid bygge av plansilor finns idag nÀstan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att vÀlja pÄ. Dessa har för nÀrvarande en maximal vÀgghöjd pÄ 4 m och att bygga med tak blir för mÄnga en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i trÀ var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. BÄde trÀ som material och framförallt ett tak innebÀr flera fördelar för en plansilo men det mÄste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hÄllbart att anvÀnda. MÄlet med studien var att jÀmföra en 4 m silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en trÀkonstruktion framtagen av Suntetorp SÀteri som kombinerar trÀstolpar med betong i vÀggarna och har tak.