Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Syftet med studien Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar att barngruppens storlek och sammansÀttning har betydelse för planeringen och arbetet mot lÀroplansmÄlen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar att relationerna inom gruppen pÄverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltÀthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att fÄ en inblick i hur barngruppens storlek och sammansÀttningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollÀrarnas möjligheter att arbeta mot mÄlen. Detta Àr intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn handlar om hur förskollÀrarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssÀtt samt deras arbetsmiljö. FrÄgorna handlar ocksÄ om hur förskollÀrarna uppfattar att gruppsammansÀttningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvÀnda det grafiska programmeringssprÄket Labview frÄn National Instruments (NI) tillsammansmed hÄrdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..

Detta examensarbete Àr en del av utbildningen. Rapporten handlar om Stockholm stadions byte av gummimatta och inmÀtning av idrottsplatsen. Efter att befintliga gummimattan tagits bort avvÀgdes asfaltsytan som ligger under mattan. Detta görs för att ta fram höjder över asfaltsytan. Detta underlÀttar för att fÄ rÀtt höjder pÄ den nya mattan.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som Àr inblandade i arbetet kring vÄld i nÀra relationer, vilka faktorer som Àr viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och dÄ framförallt hur man arbetar för att sÀkerstÀlla en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet Àr att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrÄn teorier om samverkan och organisationsteori..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

VÄrd i livets slutskede Àr ett omrÄde inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gÀllande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till nÀrstÄende. Distriktssköterskan Àr en stöttepelare och koordinator för den palliativa vÄrden i hemmet och stÄr för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de nÀrstÄende fÄr. Att upptÀcka och fÄ en förstÄelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete Àr centralt för att kunna utveckla den palliativa vÄrden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras nÀrstÄende inom hemsjukvÄrden. Denna studie Àr en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla Àr kvinnliga distriktssköterskor som arbetar pÄ vÄrdcentraler i tre olika stÀder i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 Ärs erfarenhet av att vÄrda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvÄrden.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som stÄr i kontrast till de planerade och funktionsbestÀmda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och anvÀndning i staden men sÄ behöver fallet nödvÀndigtvis inte vara. Beroende pÄ vilket sÀtt man vill framhÀva dessa odefinierade platser i staden anvÀnds olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts pÄ fyra olika författares definitioner av icke-platser. Vilka tÀnkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa platser i staden och har det funnits motsÀttningar? Genom litteraturen framkommer det nÄgra tÀnkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare Ärhundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldattrÀning. Kvinnorna fÄr inte tilltrÀde till idrott inom mannens idrottsföreningar i GÀvle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns pÄ kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.

Olofström som ligger i södra Sverige Àr en ort som Àr beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hÄrt av finanskrisen. MÄnga invÄnare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer Àn fördubblats pÄ ett Är. Detaljhandeln pÄ orten har ocksÄ pÄverkats nÀr de drabbade invÄnarna med stor sannolikhet har dragit ner pÄ sin konsumtion och det Àr dÀrför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen pÄ olika sÀtt. För att ta reda pÄ om det Àr nÄgra skillnader delades en enkÀt ut till alla detaljhandelsföretag pÄ orten och svarsfrekvensen var mycket hög. Teorin i uppsatsen baseras pÄ krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgÄr ifrÄn det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag mÄste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror pÄ vilka ÄtgÀrder som har vidtagits.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra de tvÄ TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrÄn semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi anvÀnder oss av för att analysera Àr den klassiska retorikanalysen dÄ vi tittar pÄ begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen nÄr ut till tittaren och pÄverkar denne. Vi tittar pÄ de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhÄller sig till dem. Vi vÀljer att titta pÄ hur kriminalitet framstÀlls och hur de olika teorierna gÄr att hitta i de bÄda programmen. Vi avgrÀnsar oss till tvÄ svenska TV-program och tittar pÄ tre avsnitt av vartdera av programmen.