Denna studies syfte Àr att utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsÀttningar i en ung förÀlders sjÀlvreflexiva berÀttande pÄ en blogg. Specifikt Àmnar denna studie att undersöka motsÀttningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över sjÀlv-identitet i ett sen-modernt samhÀlle samt Becks teori om standardiserade biografier dÀrtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kÀrleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhÀllet, för att tala om institutionernas ökade förvÀntningar pÄ förÀldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjÀlp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsÀttningar mellan arbete och familj i sprÄket. DÀrtill undersöks relationen mellan förvÀntningar pÄ förÀldraskap av motsÀttningar mellan arbete och familj utifrÄn den unge förÀlderns situation.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som Àr Àldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt Àldre och fler avancerade undersökningar kan utföras pÄ en röntgenavdelning pÄ kort tid.Metoden som anvÀndes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika omrÄden ansÄgs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll pÄ flera sÀtt. Information till patienterna ansÄgs vara ett gott bemötande.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat Àmne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom Àr diffusa och svÄretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som anvÀnds Àr otillrÀckligt utvÀrderade. Syftet med uppsatsen Àr att ge en god bild av det internationella forskningslÀget inom omrÄdet samt att visa vilken bild samtal pÄ internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, frÀmst ur missbrukssynpunkt. En forumtrÄd pÄ Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjÀlp av innehÄllsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

Arbetet Àr inte en ensaksfrÄga eller en djupanalys. Det rör vid raserande och dekonstruerande. Det handlar om att förestÀllningar byggs upp och kan brytas ner. Det handlar om hus, ytor, skikt och strukturer. Om samhÀllet.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

2013 Ärs nobelpristagare i litteratur var Alice Munro. Hennes noveller Àr ofta enkla skildringar av ?vanliga mÀnniskors liv? och hur specifika hÀndelser frÄn t.ex. deras barndom pÄ ett mer eller mindre tydligt sÀtt pÄverkat deras liv i olika riktningar. Hur de berörts och utvecklats av dessa.

SammanfattningDavid Arvidsson & Sebastian HautamÀkiHem- och konsumentkunskapsÀmnets dilemman? En studie sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektivThe dilemma of home economics-A qualitative study on the basis of students? and home economic teachers? point of viewAntal sidor: 45Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsÀmnets roll i den svenska skolan sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektiv, samt förvÀntningar frÄn skola och ledning. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ pÄ förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgÄr frÄn skolverkets timplan i förhÄllande till Àmnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhÄllande till en omfattande kursplan.

Bakgrund: All sjukvÄrd som bedrivs i Sverige Àr frivillig, Àven den psykiatriska vÄrden. Dock kan vÄrden ibland ske med tvÄngslagar mot patienters vilja. NÀr sjuksköterskan begrÀnsar en patients autonomi i form av tvÄngsÄtgÀrder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt Àven om syftet Àr att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande ÄtgÀrder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvÄrd, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.