Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..

Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lĂ€rare i tvĂ„ klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med tvĂ„ lĂ€rare och fyra elever samt utfört en enkĂ€tundersökning i de tvĂ„ klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om lĂ€raren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter sĂ„ resulterar det i en kĂ€nsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan kĂ€nna sig hĂ„glösa och omotiverade om lĂ€raren kĂ€nner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? PÄ grund av denna integration med grundskolan som pÄgÄtt sedan 1980-talet dÄ fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsÀttningarna för personal pÄ fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet sÄg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön sÄg ut pÄ ett antal fritidshem. Det vi sÄg var att fritidshemmets lokaler var vÀldigt olika utformade.

Detta projekt handlar om ett applikationsutvecklingsprojekt för Androidplattformen vilket innefattar Androids uppbyggnad, Javaprogrammering, design i XML miljö, grunder i Eclipse samt publicering pÄ Google Play (före detta Android market). Projektet resulterar i en Androidapplikation i form av ett enkelt Pongspel med olika funktioner som highscorelista samt att uppsatsen beskriver det man behöver kunna för att utveckla applikationer för Android..

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Studien handlar om svenska heterosexuella mÀn som Àr utsatta för olika typer av vÄld som utövas av kvinnor vilka mÀn har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sÀtt att tala om dessa mÀn, i form av diskurser, samt sjÀlva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta pÄ kombinationen av de tvÄ variablerna, kön och vÄld vilket i sin tur leder till Àmnets tabu dÀr Àven offerstatus ifrÄgasÀtts. Dock Àr syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss mÄlgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrÄn ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primÀra frÄgestÀllningen lyder: Hur karaktÀriseras mÀns utsatthet för vÄld som utövas av en kvinna? Metoden Àr sÄledes att studera innebörden i empirin vilket bestÄr av inlÀgg och kommentarer om mansmisshandel frÄn tvÄ olika internetsajter.

Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hÀlsobudskap och Àr ett organ som nÄr ut till en stor population. MÄnga av de hÀlsobudskap som presenteras handlar om trÀning och fysisk aktivitet och genom medias sÀtt att framstÀlla detta skapas ideal och normer inom Àmnet. Vi anser det dÀrför vara viktigt att undersöka hur trÀning framstÀlls i ett trÀningsmagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur texter om trÀning framstÀlls utifrÄn diskurser och hur budskap framstÀlls i trÀningsartiklar ur ett trÀningsmagasin. För att göra detta tillÀmpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.