Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fÄnga positiva och negativa faktorer som eventuellt pÄverkar handledarrollen. Handledning Àr en vanligt förekommande undervisningsmetod som anvÀnds inom mÄnga professioner. Metoden var en litteraturstudie som Àmnade sammanstÀlla de senaste tio Ärens forskning inom omrÄdet. Studien har en beskrivande design dÀr tolv artiklars resultat sammanstÀlldes. Artiklar frÄn Nordamerika, Australien och Europa har anvÀnts. Resultatet bestÄr av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Att alla elever fÄr studera tillsammans pÄ lika villkor kan ses som en sjÀlvklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever Àr det inte sÄ enkelt. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur förÀldrarna ser pÄ barnets utveckling och lÀrande. Fokuseringen handlar om att fÄ en inblick i deras tankar om inkludering.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Den hÀr uppsatsen handlar om mÀn som Àr i en nÄgot ovanlig sits. De Àr nÀmligen i underlÀge numerÀrt och har dessutom i allt fler fall inte sÀrskilt mycket makt. I en skola dÀr merparten av arbetskamraterna Àr kvinnor och chefen dessutom Àr kvinna Àr det rent logiskt sett inte sÄ lÀtt att vara "mannen i huset" pÄ det sÀtt man brukar mena med detta talesÀtt. Hur klarar mÀnnen det?.

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan kan skapa förutsÀttningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att förÀldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrÄnkommligt för att verksamheten ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt. det Àr nödvÀndigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbÀttras utifrÄn de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att fÄ en helhet..

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hÀlsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vÄrd i Sverige arbetar allmÀnsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat bestÄr av att vÄrda kvinnor som genomgÄr inducerade aborter. Deras arbete vilar pÄ den svenska abortlagens bestÀmmelser om kvinnans rÀtt till fri abort samt den övergripande hÀlso- och sjukvÄrdslagen. AllmÀnsjuksköterskor har fÄtt en mer framtrÀdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade anvÀndningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete stÀlls sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas pÄfrestande.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan i SkövdeTitel: Nolltolerans i skolan om hot och vÄld - En studie om rektorers tolkning avbegreppet nolltoleransSidantal: 41Författare: David Löfving och Joakim PeterssonHandledare: Kennert OrleniusDatum: januari, 2009Nyckelord: nolltolerans, hot och vÄld, ÄtgÀrder, grÀnsdragning, agerandeI USA pÄ 1990-talet infördes en lag gÀllande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna laghar fÄtt en vidare tolkning vilket har gjort att mÄnga elever har blivit exkluderade frÄnundervisningen av mÀrkliga skÀl.Uppsatsen handlar om rektorers syn pÄ begreppet nolltolerans i frÄgor om hot och vÄldmot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hurderas efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot ochvÄld mot skolpersonal. För att nÄ fram till studiens syfte sÄ intervjuades rektorer pÄhögstadieskolor.De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och vÄld motskolpersonal.

Uppsatsens syfte Àr att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrÄn skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar frÀmst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt Àr arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan Àr en arena dÀr eleverna tillbringar mycket av sin tid och dÀr elevernas problematik kan uppmÀrksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar pÄ högstadiet.

Syftet med denna studie var att undersöka vÀntrumsmiljön pÄ en vuxenpyskiatrisk öppenvÄrdsmottagning med fokus pÄ patienternas personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fÀstpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfÀren, avskildhet och intimitet kan appliceras i en vÀntrumsmiljö pÄ en vuxenpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjÀlp av fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tavlor och tidningar samt genom en förÀndring av möbler och dess placering i vÀntrummet pÄverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade vÀntrumsmiljön förÀndra rumsutformningen och placera fÀstpunkter sÄsom vikvÀggar, vÀxter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och Àven stÀrka deltagarnas personliga sfÀr. Resultatet visar pÄ att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfÀr, avskildhet och intimitet tillgodosÄgs mer i den manipulerade vÀntrumsmiljön. Den manipulerade vÀntrumsmiljön bidrog till att patienterna sjÀlva kunde styra över den process som handlar om att frÀmja eller inte frÀmja den sociala interaktionen.