SammanfattningSyftet med studien Àr att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka erfarenheter har lÀrarna i idrott och hÀlsa nÀr det gÀller elevinflytande? Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa med elevinflytande? Om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan lÀrarna vilka Àr dÄ dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som har deltagit Àr tre stycken mÀn och tre stycken kvinnor som Àr verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa. Alla arbetar med elever i Ärskurs F-6.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

Det hÀr arbetet handlar om Mori som betyder skog pÄjapanska och Mori som betyder död pÄ latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjÀlp av skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestÄende av 5 digitaltryckta vÄder och en projicering.Mitt mÄl med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strÀvat efter att bÀttre förstÄhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur utvecklingssamtal pÄverkar den anstÀllda i en industriellt baserad organisation och vilka effekter utvecklingssamtal har. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar har genomförts för att kunna besvara frÄgorna. Resultatet visar pÄ en ganska neutral till nÄgot negativ syn pÄ utvecklingssamtalens pÄverkan i organisationen..

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som stÄr i kontrast till de planerade och funktionsbestÀmda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och anvÀndning i staden men sÄ behöver fallet nödvÀndigtvis inte vara. Beroende pÄ vilket sÀtt man vill framhÀva dessa odefinierade platser i staden anvÀnds olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts pÄ fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration dĂ€r Sverige varje Ă„r tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rĂ€ttigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, dĂ€r rĂ€tten till hĂ€lsa Ă€r central. ÄndĂ„ lider asylsökande av hög grad av ohĂ€lsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rĂ€tt till mödrahĂ€lsovĂ„rd pĂ„ samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, dĂ„ de inte har rĂ€tt till övrig sjukvĂ„rd. Barnmorskor inom mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetar för vĂ„rd pĂ„ lika villkor utifrĂ„n kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrĂ„n lagstiftningens begrĂ€nsningar riskerar barnmorskorna stĂ€llas inför professionsetiska dilemman i vĂ„rden av asylsökande gravida kvinnor.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur emotionellt lönearbete förekommer i en större organisation. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr vi genomfört intervjuer med bÄde medarbetare och ledare. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar som vi besvarat med hjÀlp av flera olika teorier som kopplat samman med vÄrt empiriska material. VÄr teoretiska referensram innehÄller bland annat Hochschilds (2012) teorier om emotionellt lönearbete, Goffmans (2009) teorier om roller och regioner samt Nilssons (2005) teorier om ledarskapsegenskaper.Undersökningen visar att det finns vissa kÀnsloregler att förhÄlla sig till inom organisationen, för ledarna handlar det om att vara en förebild medan det för medarbetarna handlar om att skapa en positiv sinnesstÀmning hos sina klienter. Olika sÀtt att hantera kÀnslor i arbetet Àr bland annat att skapa distans mellan sig sjÀlv och den man arbetar mot (medarbetaren för ledarna och klienterna för medarbetarna) och att vara förberedd inför svÄra situationer.

UnderhÄllsskuld Àr ett relativt nytt begrepp som anvÀnds av SLU Movium och i detta examensarbete. Det finns en vÀxande underhÄllsskuld inom fastighetsbranschen och i de gröna utemiljöerna. Motverkas inte dessa skulder kan det leda till reinvesteringar och den ursprungliga idén med fastigheten eller anlÀggningen förstörs. Landskapsarkitekter kan bidra med kunskap för att pÄverka omfattningen av en framtida underhÄllsskuld frÄn planeringsstadiet till skötsel och underhÄll i den fÀrdiga anlÀggningen. En fallstudie genomfördes i Motala för att applicera ett verkligt exempel dÀr det kommer att ske ett driftövertagande av skötseln lÀngs den nuvarande genomfarten av riksvÀg 50.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. VÄr uppsats behandlar hur lÀrare förhÄller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lÀrare handlar utifrÄn nÀr det gÀller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frÄgor pÄ den skola dÀr de arbetar. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie kan sÀtta ord pÄ vilken grundsyn de handlar utifrÄn nÀr det gÀller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svÄrt att koppla den till nÄgon specifik teori. NÀr det gÀller negativ kritik verkar de flesta av lÀrarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn pÄverkas av att fÄ den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem som ökar i samhÀllet. UniversitetslÀrare upplever ofta kÀnslan av att inte rÀcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslÀrare lÀr sig att hantera stressorer pÄ arbetsplatsen. Vi utgick ifrÄn teorierna erfarenhetsbaserat lÀrande och KASAM (kÀnsla av sammanhang), vi valde dessa tvÄ eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses kÀnslan av sammanhang och copingstrategier som hÀlsoresurser pÄ arbetsplatsen.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god anvÀndbarhet. Med anvÀndbarhet menas att system ska vara lÀtta att anvÀnda och lÀra. Jakob Nielsen Àr en av förgrundsfigurerna nÀr det gÀller riktlinjer för hur detta ska uppnÄs. Han har utvecklat tio kriterier som kan anvÀndas för att ett sÄ bra system som möjligt ska kunna utvecklas.PÄ senare Är har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan Àven till de kÀnslor som anvÀndaren kan tÀnkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Det Àr inte lÀtt att sÀtta fingret pÄ vad samverkan innebÀr. Olika teorier sÀger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan Àr gÄr den ut pÄ att tillsammans med nÄgon annan part strÀva efter att tillsammans nÄ ett gemensamt uppsatt mÄl. VÀgen till mÄlet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gÀller mÄlet, ibland Àr mÄlet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnÄ i sin samverkan med motparten.Kommunikation Àr nÄgot som Àr viktigt i samverkan likvÀl som inom ett projekt eller en organisation.