Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden Àr kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien Àr formad runt begreppen utveckling, förutsÀttning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med olika material. DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar. InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.

Temat för denna essÀ Àr bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lÀrarkollega. Texterna har anvÀnts som impulstexter för essÀn och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmÀnniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella vÀrldar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

?Jag vill ta en bild pÄ det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfÀllen pÄ en förskola. Under de senaste Ären har det skett stora förÀndringar i den Svenska förskolan. LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010 dÀr strÀvansmÄl och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med anvÀndning av dokumentation, uppföljning och utvÀrdering, Àven kÀnt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra hÀndelser samt hjÀlpa pedagoger att fÄ en förstÄelse för vad som sker i en verksamhet.

Detta arbete Àr gjort i syftet att synliggöra det som mÄnga lÀrare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svÄrigheterna som följer i anvÀndandet av materialet i klassrumsmiljö. MÄnga av de bildlÀrarkollegor jag samtalat med berÀttar att de ofta anvÀnder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning Àven om keramik inte varit en del av deras bildlÀrarutbildning. Arbetets undersökande del innehÄller tvÄ olika delar: del ett dÀr undersökningen sammanstÀller nÄgra elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del tvÄ dÀr Äsikter uttryckta av bildlÀrare om materialet lera och deras syn pÄ hur det bidrar till lÀrandet i skapande processer. I resultatet finns en jÀmförelse mellan lÀrares och elevers Äsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av bÄde lÀrare och elever men Àven en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har nÄgra begrÀnsningar i formandet dÄ det inte har nÄgon given struktur.

Uppsatsen handlar om varför man spelar online spel, och vilka orsaker det Àr som gör att man lÀgger ned sÄ mycket tid pÄ det. Jag har intervjuat nio stycken vÀldigt erfarna onlinespelare runt om i Sverige. Syftet var att ta reda pÄ varför man spelar onlinespel?.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nÀra den verkliga samtiden lÄg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det Àr en central frÄga för uppsatsen.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Det hÀr examsarbetet handlar om hur det Àr att arbeta som modellerare pÄ ett relativt stort VFX-företag i London. London har de flesta och de största filmeffektföretagen och postproduktionsföretagen i Europa. HÀr görs effekter för film, reklam och tv program. I den hÀr rapporten beskriver jag hur det fungerar nÀr man jobbar som 3D modellerare för filmer och vilka krav som stÀlls nÀr modellerna förvÀntas vara fotorealistiska..

Detta kandidatarbete handlar om gatutrÀdens förutsÀttningar i en allt tÀtare stad. Arbetet beskriver och jÀmför trÀden pÄ tre av Uppsalas gator, och behandlar trÀdens kvaliteter i gaturummet samt hur man skall arbeta för att sÀkra goda livsbetingelser för trÀden..

Detta arbete handlar om hur man kan anvÀnda digitala effekter tillsammans med olika slagverksinstrument. Jag har med hjÀlp av kontaktmikrofoner och effektpedaler testat olika ljud pÄ vibrafon, tom-tom, cymbal, trÀblock, timpani och bastrumma. Jag har Àven skrivit en ett musikstycke dÀr jag ger exempel pÄ hur man kan anvÀnda de nya ljuden i en komposition..