Denna rapport handlar om hur man jobbar med en matte painting, och utgÄr ifrÄn bristfÀlligt material som inte Àr skapat för ÀndamÄlet, och med detta material ÀndÄ skapar en matte painting efter ad`s (art director)önskemÄl..

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumÀrket FjÀllrÀven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populÀra ryggsÀcksmodell KÄnken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar frÄn tre olika Är (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte Àr tvÄfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin Àr relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och ocksÄ om den Àr applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frÄgestÀllning, samt av tvÄ underfrÄgestÀllningar, vilka formulerades utifrÄn de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna anvÀnt olika ideologiska referenssystem för att differentiera KÄnken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen Àr att FjÀllrÀven har reproducerat ideologi genom tvÄ meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom omrÄdet, Àr fortfarande oklart. Syftet med studien Àr att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger pÄ tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska omrÄdet i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen vÀrderas högt.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Arbetet handlar om hur elever lÀr sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp bÄde elever och lÀrares syn pÄ lÀrande genom lek..

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.