Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med vÄra ögon utan det vi upplever genom hela vÄr kropp..

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehÄller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien bestÄr av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med tvÄ behandlare i socialtjÀnsten. Syftet med huvudstudien Àr att ta reda pÄ hur skyddande faktorer under uppvÀxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstÄs ur ett könsperspektiv.

Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pĂ„ flera sĂ€tt berör anvĂ€ndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pĂ„ vilket sĂ€tt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ă„ren 2005-2007, dvs Ă„ren före och efter lagens tillkomst, med fokus pĂ„frĂ„gestĂ€llningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehĂ„llsanalys och innefattar 206 artiklar frĂ„n morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevĂ€rt förĂ€ndrades under Ă„ren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DĂ€remot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebÀr, hur begreppet anvÀnds i den senaste svenska lÀroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran dÄ begreppet förekommer i grundskolans lÀroplan utan vÀgledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i tvÄ delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanstÀlla fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet anvÀnds för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det Àr en innehÄllsmÀssig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, dÀr fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att pÄverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran anvÀnds i lÀroplanen. Resultatet visar att det i lÀroplanen talas om tvÄ olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika vÀrden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet Àr det elevens förÀldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.

Detta arbete handlar om utveckling av en naturprodukt, hudvÄrdsprodukt som bestÄr av vÀxtoljor..

Konverteringsoptimering handlar inte bara om can do-faktorn, att göra det möjligt för besökaren pÄ en webbsajt att göra det som Àgaren avsett att den ska göra. MÄnga gÄnger handlar det om will do, att övertyga besökaren till handling och still do, att förhoppningsvis bygga upp ett förtroende hos besökaren som fÄr den att vilja ÄtervÀnda till sajten fortsÀttningsvis. NÀr man arbetar med konverteringsoptimering Àr det vanligt att kombinera kvalitativa metoder med kvantitativa metoder eftersom varje metod för sig inte ger en fullstÀndig förstÄelse för vad majoriteten av ens besökare gör. Det hÀr arbetet har dominerats av kvalitativa undersökningsmetoder och en omfattande litteraturstudie. Intervjuer med konverteringsexperter har genomförts för att undersöka hur arbetet med konverteringsoptimering kan gÄ till.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om instÀllning ? En studie om mental instÀllning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnÀrlig forskningDen hÀr uppsatsen handlar om mental instÀllning och hur den pÄverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjÀlp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig sjÀlv under Ätta övningspass dÀr jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren pÄ en av de frÄgor som vi musiker ofta stÀller oss: ?Varför spelade jag sÄ bra igÄr, men inte idag??.

Den hÀr studien handlar om vilken pÄverkan omstÀllningen frÄn versaler till gemener har pÄ den tidiga inlÀrningen av bokstÀver i skrift och lÀsning. Studien handlar Àven om det pedagogiska material som affÀrer som tillexempel lÄgprisvaruhus och bokhandeln sÀljer och vilken effekt ett material som lekmÀn utformat har pÄ ett barns inlÀrning av skrift och lÀsning. Studien berÀttar Àven om vilket pedagogiskt material som förskolan och skolan anvÀnder sig av och det materialets pÄverkan pÄ inlÀrningen av bokstÀver. Den metod som anvÀnts Àr att jag lett gruppdiskussioner dÀr vi arbetat med semistrukturerade frÄgor för att pÄ det sÀttet komma djupare in i Àmnet. FrÄgestÀllningen har varit hur dagens aktiva pedagoger resonerar om versaler (stora bokstÀver) och gemener (smÄ bokstÀver), dessutom behandlas hur pedagogerna resonerar om elever som blandar versaler och gemener i en mening eller ett ord.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förstÄelse för hur strÄkinstrumentundervisning kan bedrivas dÄ syftet Àr att lÀra ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hÀlsoproblem. Fokus i studien har varit pÄ nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialomrÄden Àr musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklÀrare och cellopedagog.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.