The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas.

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jÀmstÀlldhetsmÄl som har satts upp för att frÀmja jÀmstÀlldheten och pÄ sikt fÄ in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jÀmstÀlldhetsmÄl efterlevs. Uppsatsen baserar sig pÄ intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som fÄr ge sin syn pÄ livet i och runt det militÀra samt pÄ försvarets jÀmstÀlldhetsarbete och hur det pÄverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats Àr att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor Àr en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba pÄ vad gÀller jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..

TvÄ upplevelseproducenter har i den hÀr examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebÀr i musik som sÄdan men Àven som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext Àmne som detta rÀttvisa, utan istÀllet utarbetat modeller som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhÄllningssÀtt för att bibehÄlla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hÄllbart alternativ för mÄnga, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket stÄr för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

I den hÀr undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursÀgare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen pÄ sÄ sÀtt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan mÀnniska och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sÀllskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. HusdjursÀgarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrÄn vilken syn de har pÄ husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhÄllande till tid, samt des förmÄga till kommunikation. Husdjuret behandlas omvÀxlande som ett djur och som en varelse med mÀnsklig karaktÀr. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhÄllande till husdjur i vÀlkÀnda filosofiska texter, och drar dÀrmed slutsatsen att vÄrt förhÄllningssÀtt till husdjur Àr en del av vÄrt samhÀlles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mÀnskligt och djuriskt.

Projektet handlar om att möjliggöra förÀndringar och att gestalta generella rum..

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssÀtt i klassrummet pÄverkar deras sprÄkutveckling. Syftet Àr att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgÄ direkt ifrÄn deras utvÀrderingar av pÄgÄende metoder under ett arbetsomrÄdes utförande.Undersökningens empiriska del Àr gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andrasprÄksundervisning, Är tvÄ (SVA02). Ett urval pÄ Ätta personer ur elevgruppen har svarat pÄ enkÀter före och efter ett fem veckor lÄngt arbetsomrÄde. De tvÄ första delarna handlar om hur de ser pÄ sin egen sprÄkutveckling och hur arbetssÀttet pÄverkar den. Den tredje delen handlar om att utvÀrdera arbetssÀtten och fÄ syn pÄ om sprÄkutveckling skett.Resultatet visar att flera elever upplever att sprÄkutveckling skett utifrÄn deras egen definition av vad sprÄkutveckling Àr.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom omrÄden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lÀrande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa pÄ olika sÀtt pÄverkar de sammanhang dÀr regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver regler i nÄgra vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, dÀr pedagogernahar fÄtt besvara nÄgra fÄ frÄgor kring regler. Tjugo pedagoger frÄn sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika omrÄden.Vissa regler handlar om att barn ska lÀra sig nÄgonting medan andra handlar om attunderlÀtta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler Àr nÄgot somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvÀndiga för att fÄ verksamheten attfungera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

En portfolio tas vanligen fram för att visa pÄ vilka kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska kunskaper. Ibland handlar det dock istÀllet om att slÄ ihop dessa bÄda. Det Àr frÀmst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska kunskaper en webbportfolio skiljer sig frÄn en traditionell portfolio. MÄlet med det hÀr examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som Àr tillgÀnglighetsanpassad för olika typer av mÀnniskor, dÄ det oavsett mÄlgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsÀttning.

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehÄller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen Àr en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Sverige framstÀlls ofta som ledande inom jÀmstÀlldhet. Trots detta verkar steget frÄn att tala om jÀmstÀlldhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar pÄ att jÀmstÀlldhet framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart, men att jobba aktivistiskt eller benÀmna sig som feminist ? det vÀcker starkt motstÄnd frÄn mÄnga hÄll. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man inom en kvinnorÀttsorganisation talar om motstÄnd.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet sjÀlvstÀndigt. Det finns mÄnga utmaningar som en anestesisjuksköterska stÀlls inför vid sövning av barn, bÄde ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. FÄ studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i mellersta Sverige under vÄren 2011. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med innehÄllsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansÄg att det Àr en utmaning att söva barn.

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.