Sökresultat:
371 Uppsatser om Digitalt läromedel - Sida 24 av 25
Kunskapsöverföring, en studie om hur textilföretag kommunicerar produkters miljö- och funktionsfördelar
: I dagens samhĂ€lle upplever konsumenter ofta att det Ă€r en djungel av information men att den trots det i vissa fall Ă€r bristfĂ€llig. Ăr det konsumentens uppgift att hĂ€mta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och anvĂ€nds idag mer textilier Ă€n nĂ„gonsin vilket har en stor pĂ„verkan pĂ„ samhĂ€llet dĂ„ tillverkning sker i flera steg och kemikalier Ă€r inblandade i mĂ„nga processer. Kemikalier tillsĂ€tts för allt fler Ă€ndamĂ„l bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. DessvĂ€rre kan anvĂ€ndningen innebĂ€ra allvarliga risker för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljö.
Mozilla Open Badges för motivering av lÀrande pÄ miljöomrÄdet
Idag Àr det inte bara genom traditionella utbildningar som vÀrdefulla förmÄgor kan erhÄllas, utan detta kan Àven ske genom internet, samt pÄ andra fysiska platser utanför skolan. DessvÀrre finns det inte nÄgot allmÀnt accepterat sÀtt att redovisa denna informella kompetens. För att lösa detta problem har den amerikanska stiftelsen Mozilla Foundation, kÀnd för att ha utvecklat webblÀsaren ?Mozilla Firefox?, skapat ?Open Badges?. Open Badges Àr en typ av e-utmÀrkelse, dvs.
Konsten att paketera sig sjÀlv : - Kommunikationsstrategier för personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier
MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.
Studie av trafikmiljön lÀngs cykelstrÄk: konstruktion av
instrumenterad cykel och programvara
Den hÀr rapporten beskriver hur man med hjÀlp av olika tekniska hjÀlpmedel monterade pÄ en cykel kan mÀta och senare analysera olika trafiksituationer. Syftet har varit att försöka fÄ klarhet i hur en instrumenterad cykel fungerar, vilken utrustning som behövs, hur den ska anvÀndas och vilket resultat man kan förvÀnta sig att fÄ ut frÄn mÀtningar med en sÄdan cykel. Tanken Àr att cykeln ska kunna anvÀndas bÄde för att studera cykelvÀgarnas fysiska utformning och trafikanters beteende varför den utrustas med tvÄ stycken videokameror, en riktad framÄt med syfte att filma det som cyklisten ser och en riktad bakÄt med uppgift att filma de trafikanter som rör sig bakom cyklisten. För att lagra information om cykelns position och hastighet tillsammans med uppgifter om exakt nÀr man befann sig pÄ den platsen anvÀndes en GPS-mottagare framtagen för fÀrdloggning, Exylog. För att enkelt kunna tolka insamlade data frÄn GPS och videokameror behöver dessa sammanstÀllas och redovisas pÄ ett enkelt och tydligt sÀtt.
IP-telefoni Ăr privatpersoner medvetna om dess för- och nackdelar?
Med IP-telefoni innebÀr det att samtalet delas upp och transporteras till största del med hjÀlp av smÄ IP-paket via Internet istÀllet för via det fasta telefonnÀtet och tekniken har vÀxt sig större och större bara under de senaste Ären. MÄnga företag och privatpersoner har redan valt att gÄ över frÄn den fasta telefonin till IP-telefoni och i slutet av 2005 fanns det 210 000 stycken abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige, vilket motsvarar en ökning med 159 % jÀmfört mot 2004.Syftet med ett byte till en ny teknik handlar oftast om att det aktuella alternativet för med sig flera fördelar jÀmfört med det gamla, men för det mesta uppstÄr det Àven nackdelar som mÄste beaktas och sÄ Àven för IP-telefoni. En stor fördel med IP-telefoni Àr att det kan bli billigare för privatpersoner att ringa med IP-telefoni Àn med det fasta telefonnÀtet medan en av de stora nackdelarna Àr att det inte gÄr att ringa med IP-telefoni vid strömavbrott. PÄ lÄng sikt kan detta innebÀra ett nÀtsÀkerhetsproblem eftersom IP-telefoni troligtvis kommer att utgöra en större del av marknaden i framtiden.Trots en stor marknadsföring av IP-telefoni sÄ har jag en hypotes som lyder att privatpersoner har hört talas om IP-telefoni men Àr inte medvetna om de fördelar respektive nackdelar som finns vid ett byte till IP-telefoni. Dessutom tror jag att IP-telefoni Àr mer ett alternativ för yngre privata telefonianvÀndare Àn Àldre.Den nyaste formen av IP-telefoni fungerar som sÄ att det analoga talet kodas om till digitalt format med hjÀlp av en Analog Telefon Adapter (ATA) som Àr kopplad till bredbandsanslutningen.
Skördarnavigering kring skyddsvÀrda objekt med GPS-stöd : en navigeringsstudie utförd vid Siljansfors försökspark
GIS i kombination med GPS börjar anvÀndas allt mer i det moderna skogsbruket
och dÄ frÀmst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att
utrustningen Àven kan anvÀndas som navigeringshjÀlpmedel i skördare. Siljansfors
försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjÀlp av en DGPS
mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se
pÄ vilket sÀtt denna geografiska information kan anvÀndas tillsammans med en
GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor.
Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan
gallra intill skyddsvÀrda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som
hjÀlpmedel.
Grödreflektans och bildanalys för bestÀmning av biomassa i fÀltförsök
I traditionella fÀltförsök har den vanligaste metoden för att bestÀmma biomassa ochkvÀvemÀngd varit att klippa prover i den vÀxande grödan. Denna bestÀmning blirtidskrÀvande och pÄ sÄ sÀtt dyr, vilket gör den svÄr att utföra flera gÄnger under envÀxtsÀsong. EfterfrÄgan har dÀrför vuxit efter en tillförlitlig metod som Àr effektiv och somdÀrmed gör det möjligt att mÀta med tÀtare intervaller, men som ÀndÄ inte Àr oskÀligt dyr.Detta examensarbete har inriktat sig till att undersöka om grödors reflektans som mÀts meden hyperspektral sensor kan vara anvÀndbar för att bestÀmma biomassa, kvÀvemÀngd ochkvÀvehalt och pÄ sÄ vis vara anvÀndbar i försöksverksamheten. Dessutom har metodenbildanalys jÀmförts med sensormÀtningar.Försöket startade 2010-04-16 och pÄgick med löpande mÀtningar till 2010-06-30 i sjujordbearbetningsförsök. För att mÀta reflektansen har Yara?s handburna sensor anvÀnts,vilken mÀter grödreflektansen mellan 400 och 1000 nm.
Design för bibehÄllen trovÀrdighet och tillit i digitala grÀnssnitt
Sammanfattning/abstrakt För att ett samhÀlle ska fungera mÄste mÀnniskor kÀnna tillit till de samhÀllssystem de ingÄr i. Dessa system kan utgöras av bÄde sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler mÀnniskor fÄtt tillgÄng till internet. Detta innebÀr att begrepp som trovÀrdighet och tillit Àr centrala Àven för den digitala vÀrlden. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjÀlp av internetbanker.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Bilder av framtiden
De senaste Ärens tekniska utveckling pÄ datoromrÄdet har Àven gett Äterverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har anvÀnds mest för att utveckla kommunikationen mellan lÀrare och studenter pÄ distansutbildningarna. I utgÄngslÀget har tekniken alltsÄ anvÀnds för att underlÀtta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lÀrande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lÀrande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjÀlp av elektroniska media.
Digitalisering av Analoga Informationssystem : Vad Àr viktigt i denna process sett ur ett anvÀndarperspektiv?
Trots otaliga digitala alternativ anvÀnds fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks anvÀndares motiv till varför de vÀljer att anvÀnda analoga respektive digitala system, samt vad de anser Àr viktigt vid utveckling av grÀnssnitt till digitala system.Syftet med studien Àr att, ur ett anvÀndarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande nÀr analoga system ska digitaliseras sÄ att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.AnstÀllda pÄ det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet frÄn dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats pÄ den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det frÀmst Àr enkelheten och överskÄdligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system Àr möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna pÄ olika sÀtt, samt möjligheten att kunna dela information.BetrÀffande de intervjuades Äsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nÀmner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benÀmns som negativa och som nackdelar hos digitala system.
BIM projektering med Autodesk Revit: samarbete mellan olika
discipliner
Byggbranschen Àr ett verksamhetsomrÄde som bestÄr av ett samarbete mellan flera olika discipliner. Varje byggprojekt har olika förutsÀttningar gÀllande tid, budget, resurser och kompetens. Oavsett typ, krÀver byggprojekt en god samverkan mellan alla inblandade parter för ett framgÄngsrikt genomförande. En förutsÀttning för detta Àr att projektet har en bra samarbetsmetod mellan disciplinerna. En god utgÄngspunkt för att skapa en bra samarbetsmetod Àr genom att alla discipliner arbetar med en gemensam projektleverans som integrerar mÀnniskor, system, affÀrsstrukturer och praxis.
Designoptimering, Energi och inomhusmiljösimuleringar i en integrerad BIM-projektering / Designoptimiation, Energy and indoor simulations in an integrated design work
Syftet med en integrerad projekteringsprocess Àr att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, Àven kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara tvÄ mycket effektiva verktyg som tillÄter att information bÄde kan tas fram, i form av energianalyser, men Àven kommuniceras digitalt med hjÀlp av sÄ kallade IFC-exporter.
DÄ projektörer fÄr möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebÀr att information kan tillföras bÄde tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jÀmföra dessa med avseende pÄ energianvÀndning. Analyser frÄn denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan anvÀndas för att utforska olika utformningsalternativ och dÀrmed finna optimeringsmöjligheter med avseende pÄ energi och inomhusmiljö.
Marginaliserade aktörers inverkan pÄ reglering och styrning av Internet : World Summit on the Information Society:s bidrag till nÀtets diskurs
Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).
Bredband och Internet i Sverige : en kartlÀggning av faktisk tillgÄng och anvÀndning ur ett ekonomiskt perspektiv
Globalt sett Àr Sverige ett föregÄngsland inom informationsteknologi. SÄvÀl nationell som internationell statistik visar pÄ vÀxande bredbandstillgÄng och alltmer frekvent anvÀndning av tjÀnster pÄ Internet. SÄdana siffror utgÄr emellertid ofta frÄn ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlÀgger faktisk tillgÄng till bredband i Sverige, samt utvÀrderar dess implikationer för fortsatt utveckling av InternetanvÀndningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trÄdbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trÄdlösa tekniker, sÄ kallat mobilt bredband.