Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut..

Studien koncentrerades på den ökade uppmärksamheten kring pokerspel i media. Intresset tycks ha ökat kring detta "fenomen" vilket fört med sig både kommersiell uppmärksamhet och kanske en ökad nyfikenhet för dem som tidigare inte varit spelintresserade. Föreliggande analys diskuterade varför ett sådant intresse plötsligt fått genomslagskraft. Diskussionen inleddes med ett teoriavsnitt där flera teser togs upp. Dessa kom att handla om livsstilar, risktagande, tillfälligheten, Internet och spel i vardagen, störst utrymme fick Anthony Giddens.

Uppsatsen handlar om varför man spelar online spel, och vilka orsaker det är som gör att man lägger ned så mycket tid på det. Jag har intervjuat nio stycken väldigt erfarna onlinespelare runt om i Sverige. Syftet var att ta reda på varför man spelar onlinespel?.

Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till The Female Assassin; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska Revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska Revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer.Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet La Meurtrière (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11.

Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009).The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people.

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Syftet med detta kandidatarbete är att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrån det en mindre grupp i vanliga fall använder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanställa arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi därför ett digitalt spel..

Syftet med det examensarbete som genomförts har varit att kartlägga processen för att på egen hand lansera sin musik i form av ett fullängdsalbum tillgängligt att köpas både i form av digitala nedladdningar och som traditionell CD-skiva.I arbetet har vi bekantat oss med viktiga aspekter angående distributionsavtal, upphovsrätt, marknadsföring, design, foto, logotyper, texter och koder man bör känna till. En stor del av arbetet har även ägnats åt att förklara och utreda den sista delen i ljudbearbetningen - mastring. Dessutom har vi satsat på marknadsförning och exponering på Internet samt olika betalningslösningar som möjliggör skivans försäljning.För att erhålla de nödvändiga delarna i arbetsprocessen har kontakt upprättats med bland andra: IFPI, Grammotex, N©B och Dicentia.I rapporten får vi följa den progressiva rockgruppen Cap Outrun och deras väg till målet i form av en fallstudie..

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.