Sök:

Sökresultat:

1550 Uppsatser om Digitala kanaler - Sida 55 av 104

Mellan hem och hemsida : En språkvetenskaplig jämförelse av texter i Mälarenergis kommunikationsmedier

Syftet med undersökningen är att granska 16 texter från två av Mälarenergis externa kommunikationsmedier riktade till privatpersoner, för att belysa vilka skillnader i språklig utformning de uppvisar. Med exempel från 8 av Mälarenergis informationsutskick och 8 likvärdiga informationstexter nedladdade från deras hemsida granskas texterna med en kombination av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.  Undersökningens resultat visar att det finns en tendens för de digitala texterna att vara mer informationspackade och svårlästa, men att det även finns undantag där resultaten kan bero på andra faktorer. Den visar även att texterna de olika medierna emellan uppvisar skillnader i hur de inleder och avslutar texter, hur de hänvisar till andra texter, hur linjärt skrivna de är, vilken typ av kontextuell information som infattas i texten samt hur många värderande och relationsbyggande ord och uttryck som förekommer i texterna.  .

Genreblandning i digitala spel

Genreblandning har de senaste fem åren blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den här uppsatsen är en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstående som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras är den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten från den enkät denna grupp sedan svarar på visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det är mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmån för genreblandningen. Det framgår även att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte är den maximala..

Rakt in i hjärtat med en Silver Bullet : Hur @sportamore blir vänner med sina twitterföljare

Många företag använder Twitter i sin marknadskommunikation, men misslyckas. Uppsatsen syftar till att belysa ett e-handelsföretag, Sportamore, i Sverige som använder plattformen i dess fulla potential och därmed skapar vänskapsrelationer. Uppsatsen baseras på en dialogisk analys av tweets till och från e-handelsbolaget under åren 2010, 2012, 2014. Det är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur ett företag med hjälp av dialog kan skapa mervärde och relationer på Twitter.

Elektroniska signaturers rättsverkan

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas.

Vilken reklamkanal av annonsering, direktreklam, tv- och radioreklam skapar störst uppmärksamhet och intresse hos singelhushållen i en medelstor stad, där avsändaren är en livsmedelshandlare?

Bakgrunden till följande rapport var att vi ville undersöka vad singelhushåll i en medelstor stad anser om reklam, samt vilken reklamkanal av radio, tv, direktreklam och annonser som skapar störst intresse och uppmärksamhet hos dem som målgrupp. För att kunna undersöka målgruppen singelhushåll utformades följande frågeställning: ?Vilken reklamkanal av annonsering, direktreklam, tv- och radioreklam skapar störst uppmärksamhet och intresse hos singelhushållen i en medelstor stad, där avsändaren är en livsmedelshandlare?? Undersökningen var för oss relevant eftersom det tidigare inte utförts någon undersökning av denna målgrupp och för att singelhushållen idag växer i antal. Teorierna som användes i denna rapport handlade om hur företag med hjälp av marknadskommunikation kan nå ut till sina konsumenter. Det står om vad reklam är och i vilka kanaler den kan förmedlas.

Kriskommunikation i ett digitalt samhälle Om myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikation

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhälleOm myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerängUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Vårterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig tillsociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även attkunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med sociala medier är att deär mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut är de som har kommit längst i sitt arbete med sociala medier, medan Länsstyrelsen iVästra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RäddningstjänstenStorgöteborg inte är aktiva inom några sociala medier ännu.

Kartläggning och analys av förbättringspotential vid en produktionsanläggning : - En fallstudie på CGI Printing Services

CGI är ett av världen största IT-tjänsteföretag med säte i Kanada. I Sverige erbjuder CGI flera tjänster där Business Process Services (BPS) är en av dem. Inom BPS finns grupperingen Data Documenting Services (DDS). DDS:s uppgift är att förmedla meddelanden till och mellan såväl människor som företag, via olika kanaler. Meddelanden som förmedlas i form av fysiska utskrifter, exempelvis administrativ post, hanteras inom tjänsten Printing Services.

Lek ur ett genusperspektiv i förskolan med fokus på digital teknik

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Tillbaka till framtiden - om svensk filmdistribution i den digitala eran

Why is the e-revolution of the Swedish film distribution lingering? In attempting to answer that question, this qualitative study depicts the distribution market of Swedish film and its actors. Thirteen interviews with representatives of the industry have been conducted in search of an understanding of the current situation. Two important conclusions are made. One is that the strong interdependency between the actors of film distribution is inhibiting the acting space of those who seek change.

Digital Humaniora Pedagogik : Digitalisering av text och konsekvenser för lärande

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Lämna inte slumpen åt slumpen - En studie om hylloptimering i den digitala butiken

This paper examines the impact of conscious shelf management on online grocery stores. An S-O-R framework is used to unveil if some established shelf management techniques from physical stores are applicable in an online context. We also explain some of the cognitive processes customers experience as they get exposed to online buying situations. A main study with two data sources is conducted: one quantitative website experiment with 168 participants who got exposed to five different organisation patterns within five different categories; and one more qualitative eye tracking experiment with 20 participants. The results indicate that a disorganised product page evokes not only different scan paths and cognitive patterns but also generates higher sales.

Affärssystem ? En positiv förändring eller katastrof?! : En kvalitativ studie där SAP förenas med Porters värdekedja.

Ungdomar i vår närmiljö handlar allt mer på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ungdomar, trots deras nyfikenhet fortfarande handlar mest regionalt eller om deras beteende på den digitala marknaden är präglad av ett globalt agerande. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på en kvantitativ studie bland ungdomar runt om i världen i kombination med teorier kring konsumentbeteende och gravitationsmodellen. Samtidigt har vi undersökt hur Statistiska centralbyrån och Svensk handel förhåller sig till detta. Resultatet blev en undersökning bland ungdomarna i 15 olika länder i fem världsdelar.

?Storyn? och ?Cocktailpartyt? : En kvalitativ jämförelse av Max och Saltå Kvarns miljö- och hållbarhetskommunikation

SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hållbarhetskommunikation. Vi vill även visa på betydelsen av trovärdighetsfrågan i relation till kommersiella intressen och hur den påverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och Saltå Kvarns avsändarperspektiv med avsikt att jämföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hållbarhetskommunikation med begreppen trovärdighet, transparens och tonalitet. METOD: Jämförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företagen. SLUTSATSER: Max och Saltå Kvarns olika utgångslägen är den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hållbarhetskommunikation och påverkar både drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning.

Förhållande eller triangeldrama? : En studie av personliga varumärken och möjligheten att genom social media överföra dessa till företagsvarumärken

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se.

Öppna test ja?mfo?rt med blindtest : Hur pa?verkas lyssnarens bedo?mning?

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

<- Föregående sida 55 Nästa sida ->