Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremål.

Den här uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa ämnen samt kringliggande relevanta ämnen diskuteras för att undersöka hur dessa två kan sammanföras för att skapa en visuellt säregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemområdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad på kubismens ideologi och formspråk. Prototypen testades av spelstudenter för att få deras åsikter och skapa en diskussion kring hur väl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Den här uppsatsen behandlar kubism och digitala spel samt hur spelmediet kan utvecklas. Dessa ämnen samt kringliggande relevanta ämnen diskuteras för att undersöka hur dessa två kan sammanföras för att skapa en visuellt säregen stil i en spelproduktion. För att undersöka problemområdet utvecklades en spelprototyp vars visuella stil var baserad på kubismens ideologi och formspråk. Prototypen testades av spelstudenter för att få deras åsikter och skapa en diskussion kring hur väl gestaltningen lyckades och hur spelmediet kan utvecklas i framtiden. Arbetet avslutas med att undersökningens resultat presenteras och diskuteras.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:? Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?? Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?? Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens.