I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Syftet med högskoleavhandlingen var att konstruera en klass-D förstärkare för audio med en DDXi-2161 krets från Apogee. Förstärkaren har en digital stereoingång för I²S-format. Digitalisering av en analog audiosignal sker med codec-kretsen WM8731 från Wolfson. För att möjliggöra implementering av funktioner för digital signalbehandling av audiosignalen ingår en FPGA-krets från Altera i systemet. Gränssnitten mellan codec-kretsen och FPGA:n samt FPGA:n och klass-D förstärkaren är beskrivna med VHDL och implementerade i FPGA:n.

Vid sändning av digital television är det möjligt att utöver ljud och bild även sända och erbjuda olika typer av tjänster och applikationer till mottagare. Vid utveckling av applikationer för digital television kan man välja att utveckla i antingen DVB-J (som är en bantad variant av Java för exekvering i Set-Top-Boxar) eller i DVB-HTML (som till stor del överensstämmer med XHTML). Syftet med detta arbete är att utreda hur DVB-J och DVB-HTML kan kombineras i en och samma applikation och hur interoperabilitet kan uppnås mellan DVB-J och DVB-HTML..

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

The aim of the study is to learn more about the way preschool teachers work with Information and Communication Technology(ICT). More specifically, this study aims to explore how preschool teachers describe their experience of ICT, the conditions and opportunities to work with ICT, and their own knowledge and competence in the use of digital tools with preschool children. The research method consists of interviews with preschool teachers and observations at five municipal preschools in Stockholm as well as an analysis of the relevant passages in the Curriculum for the Preschool and the Curriculum of Stockholm city. This study shows that there seems to be great variation in the amount of ICT tools present in preschools. Preschool teachers expect a lot from ICT, and the improvements that it can make on their work.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Title: Music video: Twelvestep ? DownInside Made by: Benjamin Bondesson Christian Edgren Tutor: Silvio Ocasic Course admin: Peter Ekdahl Purpose: To create a music video that we can stand, that challenges us in the creative process. And to help a struggling band with another medium to spread their music. Goal:We intend to create a great product that is demanding and educational to us. Especially when it comes to cooperation and editing/post production.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen.

The purpose of this thesis is to discuss the possibilities of, and interest in, a digital download service at the music departments of the libraries. I chose to conduct my study at the city library of Gothenburg. I studied the legal download services that exist today and I did a statistical survey among the users of the music department, followed up by interviews to see how they took to the idea. From the inquiry I learned that a majority of the users was negative to having a digital service replacing the physical department, although a majority was positive to try a digital service. I also used the inquiry to compare the reasons for downloading music to the reasons for borrowing records from the library, but there was no significant difference.

The digitalisation of adolescents? everyday lives has created new contexts in which intimate partner violence can occur. Digital intimate partner violence includes controlling, monitoring, and harassing behaviours carried out through digital tools such as social media, messaging applications, and location-sharing services. These behaviours are often normalised among young people, which makes the violence difficult to recognise and address. This study aimed to explore how school counsellors perceive and define digital intimate partner violence among students, how they describe their work with identifying and managing such violence, and which organisational and communicative opportunities and barriers they experience in preventive efforts.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas.

A number of publications has been produced for two companies in Dalarna, Utvecklingshuset andSkönhetsbanken.Utvecklingshuset is working, among other things, with stressyndroms and by treating crises. Theirpublications consist of a number of product sheets, a folder and a brochure. They want to use the publicationsfor information to their customers.Skönhetsbanken is a beauty saloon who will have a brochure to mediate the services they can offer.Photos have been taken, existing and for this purpose written texts have been used.The softwares Adobe Photoshop 7.0 and Adobe Indesign 2.0 have been used for all publications andthe work with producing these has been satisfactory.The effect of a good cooperation with the companies has resulted in that they are pleased with thepublications and feel that they have been part of the end of the results.All of the publications have been or will be printed with digital printing methods, which is the reasonfor the choice of the litterature survey.The survey deals with, among other things, how the digital press works, which papers that are suitable,economic aspects and what a graphic designer should have in mind when it comes to graphic productsthat will be printed with digital printing methods..