Syftet med uppsatsen har varit att få ökad kunskap om nyexaminerade lärares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se på kopplingen mellan lärarutbildningens olika delar och yrkeslivet. Frågor som har behandlats var om lärares socialisation in i läraryrket, pedagogiska teorier i lärarutbildningen och praxisnära teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie från 2006 där studenter under sin sista termin på lärarutbildningen har intervjuats, och därifrån har vi gått vidare med en ny fallstudie där lärare som har varit ute i yrkeslivet ett till två år har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har även en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfället. För att få en uppfattning om studenters syn på det teoretiska innehållet i lärarutbildningen har även en enkät med en öppen fråga gjorts.Uppsatsen har visat på att kraven som ställs på lärarutbildningen är höga och motsägelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lärarprogrammet. Vårterminen 2008.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares didaktiska överväganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. Utgångspunkten i studien ligger i hur förskollärarna på de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehåll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgår från ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra samtalsintervjuer med förskollärare på de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar på att förskollärarna förhåller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollärarens didaktiska planering i relation till platsen. Således varierar det om det är platsen som styr planeringen eller om det är valet av verksamhetsinnehåll som styr platsvalet.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer..

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.