Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/Diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer Diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att Diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa Diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

Bakgrund: Postoperativ återhämtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet återhämtning är ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och även mellan vårdpersonal. Vid bedömning av postoperativ återhämtning är det viktigt att bedömaren använder sig av ett validerat instrument som täcker flera aspekter av återhämtningen.Syfte: Vårt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa återhämtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som på olika sätt bedömer patientens postoperativa återhämtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smärta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamående/kräkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vänder sig direkt till patienterna.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet Diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva.Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa.

BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning såsom måluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förändring över tid, Diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar även upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. Frågeställningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant används som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen är en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan användas av skolan i deras utvärderingsarbete av matematikutvecklingen.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel förelever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes entextanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gånggenomfördes tre Diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent.

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa Diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man på olika skolor i tre kommuner gör för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda på vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Efter intervjuer på åtta skolor valdes tre kartläggningsmaterial ut. Lärarnas uppfattningar om kartläggningsmaterialen lyfts fram och Diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man på de besökta skolorna använde många olika material för att kartlägga matematikkunskaperna. Det material som användes på flest skolor var kartläggningsmaterialet Diamant, vilket är ett av de tre material som är med i analysen.

Bakgrund: Depression och ångestsyndrom är tillstånd som ökat de senaste åren och är idag den vanligaste orsaken till varför man söker vård i Sverige. Depression är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största folksjukdomen i världen. Ångest är ett stresstillstånd som innebär att kroppen hela tiden är inställd på en överhängande fara. I och med att dessa Diagnoser är så pass utbredda problem är det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter på psykiatriska besvär. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska åkommor skulle det kunna stärka sjukgymnastens roll inom vården.