Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Syfte: Att undersöka hur kvinnor med Diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvårdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehållet analyserades med tematisk analysmetod för att få fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gällande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hälsovården innan de blev gravida. Många av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten låg på blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna på specialistmödravården fokuserade på diabetessjukdomen och glömde mödravården. Informationen på specialistmödravården upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information själva.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar compliance vid diabetes typ2. Vår frågeställning är: Vad är viktigt för sjuksköterskor att tänka på vid information / utbildning av patienter med diabetes typ 2? Modell: Vi använder oss av Carnevalis (1999) modell för krav och resurser som referensram. Metoden är en systematisk litteratursökning via databaser. Artikelgranskning och kvalitetsbedömning är gjort enligt Polit, Hungler et al ( 2001).

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och är ett stort folkhälsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är individuell och kan innebära en förändring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav känslomässiga reaktioner, Att uppfattningen av sig själv förändrades, Att den dagliga tillvaron förändrades och blev en kamp, Att sjukdomen var väntad och inte besvärande samt Att den dagliga tillvaron förbättrades och gav ett ökat välbefinnande.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its? content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; ?The information? and ?The procedure?.

Diabetes är ofta förknippad med livsstilsfaktorer. I många fall kan sjukdomen förebyggas eller behandlas för att minska risken för framtida komplikationer. Distriktssköterskan ska stödja och stärka patienten i sin egenvård utifrån personens livsvärld. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med diabetes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet.

Diabetes mellitus typ II är en global sjukdom som blir allt vanligare då människor lever ett mer stillasittande liv och äter fetare samt sockerrikare kost. Om diabetes mellitus typ II inte behandlas kan sjukdomen leda till allvarliga senkomplikationer och andra följdsjukdomar. Ökad fysisk aktivitet och en väl balanserad kost är livsstilsförändringar som utgör en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Det är därför viktigt ur ett hälsoperspektiv att patienter genomför dessa livsstilsförändringar. Att genomföra livsstilsförändringar är komplext och syftet är därför att beskriva hur patienter upplever dessa livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ II.