Diabetes typ 1 är en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring och samtidigt ha en kronisk sjukdom är en utmaning och ställer krav på tonåringen. Tonårstiden kretsar kring att frigöra sig från sina föräldrar och utveckla sin egen identitet. Sjukvården har ett stort ansvar att ge en så god vård som möjligt och hjälpa tonåringen genom denna period i livet då tonåringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hälsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonåringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan. Uppsatsens är en litteraturstudie bygger på kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär att livssituationen för berörda personer förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att ändra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begränsat och krävande, Att information och stöd är viktigt, Att känna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vård. Litteraturstudien visade att personer ändrade både kost och motion på grund av diabetes typ 2 och såg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförändringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sågs som en begränsning och brist på energi upplevdes.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Diabetes är en sjukdom som ökar kraftigt runt om i världen och är vanlig även i Sverige. För att kunna bemästra sjukdomen måste den drabbade personen klara av att bedriva egenvård. Det är vårdpersonalens uppgift att lära ut egenvård och uppmuntra till detta men det yttersta ansvaret ligger hos personen med sjukdomen. Med studien vill författarna identifiera faktorer som kan påverka mötet mellan vårdare och personer med diabetes i deras egenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie.

The aim of this study has been to examine how people with the chronic disease diabetes are seek-ing information about their disease. The study also look at the sources, which are mainly used, and the information behavior of the participants in this study. Especially in diabetes health care the idea of empowerment is central, which means that the patients need a lot of information to get know-ledge and become empowered. The study also examine the public library as a resource of health information, and for that purpose an examination of the OPAC catalog in two public libraries has been done, using the word ?diabetes? to illustrate the literature and other medias related to di-abetes.

Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebär kräver högkvalitativ egenvård av en person diagnostiserad med sjukdomen. Egenvården kan påverka och påverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever. Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var så kallade peer-reviewed.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvärde medför både fysiska och psykiska komplikationer. Det är ännu ej fastställt vilken kostrekommendation som lämpar sig bäst för personer med diabetes. Därför är det viktigt att återkommande ifrågasätta kostråd och hitta den kosthållning som har bäst påverkan på hälsa och välbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva på vilket sätt lågkolhydratkost påverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012.

Inledning: Diabetessjukdomen har de senaste decennierna ökat lavinartat världen över och kommer att fortsätta så om man inte lyckas med preventionsarbetet. Det handlar till stor del om att förändra sin livsstil och leva så som alla borde. Bakgrund: Diabetes är en av Sveriges största folksjukdomar och man räknar med att minst 350 00 svenskar lider av diabetes typ två. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, felaktig kost, inaktivitet och ärftlighet. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer framförallt på kroppens kapillärer.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelser och nedsatt funktionsförmåga hos de drabbade människorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes.

SammanfattningBakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt.