Blodsockersvar efter rekommenderade måltider vid diabetes
En jämförelse mellan Socialstyrelsens kostrekommendationer och postprandiellt blodglukossvar hos personer med diabetes typ II respektive friska
Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid. Analys gjordes av plasmaglukosstegringen för respektive måltid och grupp.Resultat: Större kolhydratandel visade på högre PPG, med undantag för kost med lågt GI. Måttlig lågkolhydratkost gav störst skillnad mellan grupperna. Vid faktiska värden sågs lägst resultat på samtliga mätvärden hos friska.Diskussion: Långtidsstudier visar på liknande effekter på HbA1c med positiva resultat för måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost.Slutsats: Mönster som kunde tydas var att ju lägre kolhydratinnehåll desto lägre PPG. Ett lägre GI visade på lägre PPG. Mer gynnsamt mönster sågs hos ID2 jämfört med friska vid intag av lågkolhydratkosterna.