I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas.

Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fått förskriva läkemedel utifrån en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sågs att distriktssköterskor trots att de såg klara fördelar med förskrivningsrätten ändå var väldigt försiktiga med att förskriva läkemedel. I Sverige har det inte genomförts så många studier när det gäller förskrivningsrätten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvårdnaden och vilka faktorer som påverkar att förskriva läkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrätt utifrån ett ?snöbolls urval? från tre olika vårdcentraler.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Introduktion/bakgrund: Många av våra vanligaste sjukdomar är livsstilsrelaterade och med en förbättrad livsstil så minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. En metod som ofta används inom fysioterapin för att försöka förändra patientens livsstil är det s.k. Hälsosamtalet. Hälsosamtalet inriktar sig framförallt på personens fysiska hälsa och syftar till att motivera patienten till att förändra livsstil och på så sätt erhålla bättre hälsa.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

The Swedish Red Polled breed is threatened by extinction and there are only around 1100 animals left. The breed was popular in the early twentieth century, but since then the numbers have steadily decreased. The overall objective of this study was to find out whether there may be economic incentives for preserving the breed. The milk quality properties are of major importance in the production of dairy products. Therefore we would like to establish if the Swedish Red Polled breed carries favourable alleles at loci of relevance for milk quality, to potentially make the breed more interesting for milk production.

New technology and urban sprawl have resulted in almost half of the population in Sweden being insufficiently physically active. The sedentary lifestyle causes heart- and vascular diseases, diabetes, high blood pressure, cancer, stress etc. in the population. One of the biggest priorities in the society is to promote more physical activity. Through literature studies and a questionnaire this paper will examine how we can design the built environment in order to promote physical exercise and if we can change the sedentary lifestyle with a outdoor environment that invite physical exercise. There are both internal and external factors that have importance for people?s physical activity.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Hjärtsvikt är en vanlig orsak till ohälsa i Europa inklusive Sverige och har en prognos som liknar andra dödliga sjukdomar. Vanliga bakomliggande orsaker är kranskärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Hjärtsvikt karaktäriseras av att hjärtat inte kan pumpa runt blod i kroppens vävnader på ett tillfredsställande sätt och detta ger upphov till att plasma läcker ut i omkringliggande vävnader. Symtomen varierar från lindriga till livshotande besvär beroende på var ödemen uppträder i kroppen. År 2007 vårdades cirka 218 000 personer för problem relaterade till hjärtsvikt i Sverige.