Light has always fascinated humans but ever since the invention of the first light bulb, the use of artificial lighting has accelerated dramatically. Darkness has never been as rare as today and the overuse of lighting has created a new phenomenon called light pollution. Most living beings are biologically dependent on the recurrent twenty-four-hour rhythm of light and darkness, called the circadian cycle. Human beings are evolutionary developed after this circadian rhythm and the effects of constant artificial light is yet unknown. Scientists fear the consequences of constant lighting and what it means physically, mentally and philosophically for the human species.

Hälsa och friskvård är vanliga begrepp idag. Dagligen finns det rubriker i tidningar om hur viktigt det är att motionera, äta rätt och leva hälsosamt för att må bra. För lite motion och ett stillasittande arbete kan leda till vällevnadssjukdomar såsom övervikt, som i sin tur ökar risken för högt blodtryck, typ II diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Ohälsa får ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för arbetsgivaren. Företag kan spara pengar genom att arbeta med friskvård.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

Uppsatsen är en statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters som genomfördes i Göteborg på unga kvinnor som befann sig i en högriskgrupp för att utveckla övervikt eller fetma. Barn till överviktiga har en ökad risk för att utveckla övervikt därför är det viktigt att arbeta preventivt då behandlingsresultaten vid fetma ofta är otillräckliga. Det är viktigt att förebygga övervikt och fetma då detta kan resultera i bland annat typ II-diabetes och hjärtkärlsjukdomar samt så ger behandling av fetma och dess följdsjukdomar höga sjukvård- och samhällskostnader. Health Hunters har visat att preventivt arbete mot viktuppgång kan ge resultat. Information kring deltagarna har vi fått via Health Hunters där de fick ge information om sina vanor och genomgå mätningar.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen.

As an effect of increased living standards and improved health care, life expectancy has risen in many parts of the world. At the same time, welfare diseases such as diabetes and obesity increases. As the number of elderly and long-term sick rises, so will the medical care needs. E-health applications are often presented as a way to meet future medical and doing so within the scope of existing resources. By facilitating health communication and widen access to health services by offering them online, e-health applications encourages people to become more engaged in their own health, thus working proactively towards a healthier population.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning.Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ?mäta? stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen.Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras.

Introduktion: Det är allmänt känt att övervikt och fetma är ett stort samhällsproblem. Högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom samt en försämrad livskvalitet är följder som övervikt och fetma kan leda till. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar gör att risken för diskriminering eller mobbing ökar. Fetma i barndomen är svårbehandlad och ökar risken för att utveckla bestående fetma. För att förhindra utvecklingen av övervikt och fetma är det av stor vikt att insatserna startar tidigt.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i Sverige och stora delar av världen, för både vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med föräldrarnas fetma. Fetma vid 4 års ålder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sämre livskvalité och är oftare deprimerade, fetma orsakar också sjukdomar som t.ex.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.