Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet.

Detaljplaneprocessens längd och komplexitet har diskuterats i många sammanhang. Diskussionerna har påverkat utformningen av den nya plan- och bygglag som trädde i kraft 2 maj 2011 med syfte att få till snabbare och enklare planprocesser. Så mot bakgrund av detta är syftet med det här examensarbetet att visa på tidsåtgången för Detaljplaneprocessen. Processen har delats upp i olika skeden för att se om det är något skede som tar särskilt lång tid och vad det i så fall beror på. Det har även noterats om en miljökonsekvensbeskrivning eller ett gestaltningsprogram har upprättats.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i Detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i detaljplaner. För att få bygga måste detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, Detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera transaktioner av bostadsbyggrätter.Det innebär en närmare granskning av transaktioner som sker på den privata marknaden, menäven av kommunala markanvisningar. Examensarbetet innefattar en bred undersökning avfrågor relaterade till bostadsbyggrättstransaktioner för att kunna beskriva och analysera dennuvarande processen. Detta kräver en undersökning av parametrar relaterade till när i tidentransaktioner sker, varför transaktioner sker, hur transaktioner sker samt när och hurprissättning respektive betalning sker. Dessutom utreds relationen mellan privata ochkommunala aktörer samt deras inställningar till bostadsbyggrättstransaktioner som företeelse.Examensarbetet syftar dessutom till att undersöka utvecklingsmöjligheter avbostadsbyggrättstransaktioner.Examensarbetet baseras huvudsakligen på en kvalitativ intervjustudie som riktar sig motkommuner och fastighetsutvecklare på den svenska bostadsfastighetsmarknaden iStockholmsregionen. Utifrån den studie som gjorts kan konstateras attbostadsbyggrättstransaktioner påverkas av ett flertal olika faktorer.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i Detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, Detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.