Sökresultat:
413 Uppsatser om Detaljplanens tidsćtgćng - Sida 22 av 28
Att vara hÀr och nu - Mindfulness som metod för att minska stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor och annan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.
Stress och otillrÀcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg idag. LÄng tids stress ökar risken för en rad olika besvÀr och sjukdomstillstÄnd och dÀrmed ocksÄ risken för lÄngvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebÀr mÄnga olika potentiella stressfaktorer pÄ arbetsplatsen dÄ det Àr ett yrke som efterfrÄgar hög kompetens, samarbete i mÄnga olika situationer, stÀndig tillgÀnglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hÀlsa sÄ att förmÄgan att ge vÄrd inte Àventyras?.
? Jag tÀnkte, Herregud, nu mÄste jag bli nÄnting inom konst.?- En kvalitativ studie om faktorer som har betydelse för elevers val att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning
Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid?
Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.
JÀmförelse av VO2 mÀtningar inom- och utomhus : pÄ roddergometer med portabla utrustningen Oxycon Mobile
Syfte och frÄgestÀllningFöreliggande studies syfte var att jÀmföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd pÄ roddergometer vid mÀtningar inomhus och utomhus. FrÄgestÀllningen var om OM visar jÀmförbara vÀrden mellan inomhus- och utomhusmÀtning vid standardiserad arbetsform. MetodSju manliga roddare frÄn nationell och internationell elit rodde vid tvÄ tillfÀllen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) pÄ submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) pÄ roddmaskinen Concept 2 modell D. TesttillfÀllet inomhus genomfördes i vÀlventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna vÀggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus pÄ vattnet simulerade en flÀkt den fartvind som uppstÄr vid rodd pÄ vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjÀrtfrekvens, takt och skattad anstrÀngning i ben och andning pÄ Borg skala (RPE) mÀttes.
Ungdomars motiv kring avhopp frÄn ridskola
Forskningsstudier visar pÄ att en hel del ungdomar slutar att rida pÄ ridskola. Det Àr dÀrför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande pÄ ridskolor kan ha en pÄverkan pÄ sporten i framtiden. Det vara svÄrt som instruktör pÄ ridskola att fÄ reda pÄ den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, dÄ det kan vara ett kÀnsligt Àmne. Det kan ocksÄ vara sÄ att man som instruktör kan bli vÀldigt förvÄnad att en viss elev slutar, eller fortsÀtter rida dÄ man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar vÀljer att sluta rida pÄ ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida pÄ ridskola.
Nyckeltal i objektsbeskrivningar : konsekvenser för bostadsrÀttsköpare och fastighetsmÀklare
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av huruvida mer ekonomisk information sÄ som viktiga nyckeltal frÄn Ärsredovisningar bör lyftas in i bostadsrÀtters objektsbeskrivningar eller ej.  Metod: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hÄllits med fastighets-mÀklare samt bostadsrÀttsköpare som under eller efter deras bostadsrÀttsaffÀrer stött pÄ problem gÀllande bostadsrÀttsföreningarnas ekonomi. VÄr analys och slutsats Àr till största delen baserade pÄ empirikapitlet, dÀr vi redovisat det vi frÄn intervjuerna anser relevant för denna studie. De Àr Àven till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.    Resultat & slutsats: De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrÀttsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrÀttsförening innebÀr Àr bristfÀlliga. Inga av de intervjuade fastighetsmÀklarna anvÀnder nyckeltal, ofta pÄ grund av tids- och/eller kunskapsbrist.
I vilket segment uppstÄr kreditförluster? : en studie av bankers Ärsredovisningar
Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.
TrÀngselskatten i Göteborg - PÄverkan pÄ befolkningen i Partille kommun med utgÄngspunkt frÄn inkomst
Dagens samhÀlle Àr vÀldigt geografiskt utspritt, dÀr bilen har en stor betydelse för mÀnniskors höga tillgÀnglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgÄngen, framförallt för personer med begrÀnsad möjlighet att öka sina transportkostnader. SÀrskilt Àr det mÀnniskor med lÀgre inkomst som anses bli den grupp som fÄr dra ner pÄ sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel Àr kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, dÀr man kan fÄ svÄrigheter att fÄ ihop vardagslivet, bÄde tids- och rumsligt. SvÄrigheten med att fÄ ihop vardagslivet pÄ detta sÀtt, tvingas mÀnniskor dra ner pÄ sitt deltagande i samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om och hur införandet av trÀngselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har pÄverkat mÀnniskor med olika inkomstnivÄer, bÄde deras instÀllning till skatten och resvanor.
Handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i trÀningsskolan
Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begÄvningsstöd för att fÄ en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begÄvningsstödjande tekniska hjÀlpmedel har ökat mycket de senaste Ären, men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade. Tekniska hjÀlpmedel Àr ett stort Àmne, vi har valt att titta nÀrmare pÄ Handin. Handin Àr en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjÀlpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.
Bioterrorism : vad innebÀr hotet? ; hur kan vi möta hotet?
Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden, och framför allt insikten och synen pÄ vad modernterrorism Àr och vad det innebÀr. Strax efter denna hÀndelse började ocksÄ brev innehÄllandemjÀltbrandssporer dyka upp pÄ olika platser i USA. Resultatet blev att 22 mÀnniskor drabbades avmjÀltbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade ocksÄ stora kostnader för detamerikanska samhÀllet samt psykologiska effekter över hela vÀrlden.Denna uppsats försöker definiera hotet frÄn bioterrorism och utifrÄn detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebÀr hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd frÄn stater Àr vÄr tids stora hot.
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara,
trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för
alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika
stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
Ă€r
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
stÀder
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förÀndringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
övervÀganden
var
inte
sÄ
stora
som
jag
förvÀntat
mig,
dÄ
Ă€ven
kommunen
i
praktiken
Ă€r
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
StrÀvan
efter
socialt
blandade
stÀder
bottnar
i
en
strÀvan
efter
en
mÄngfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
PĂ„
lÄng
sikt
Ă€r
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsÀttningar
mellan
olika
grupper
i
samhÀllet.
Fördelarna
med
en
social
blandning
Ă€r
dock
mer
komplexa
Ă€n
vad
man
kan
tro,
dÄ
konsekvenserna
av
att
göra
nedgÄngna
omrÄden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvÀndigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
vÀrsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrÄn
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemÀrkelsen
att
man
kan
frÀmja
funktionsblandning
som
i
sig
Ă€r
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
Ă€r
dock
inte
lika
sÀkert
att
blandstaden
Ă€r
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
Ästadkomma
en
social
blandning.
DÀrför
Ă€r
mitt
förslag
pÄ
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
omrÄdet
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
frÀmja
social
mÄngfald
som
?Social
Housing?..
BerÀkning av betongplattor med FEM-Design: En jÀmförelse som utmynnar i ett kursmaterial
I dagens samhÀlle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hÄllfasthetsberÀkningar, som ofta baseras pÄ finita elementmetoden istÀllet för de klassiska handberÀkningmetoderna. FrÄgan som mÄnga dÄ stÀller sig Àr huruvida resultaten skiljer sig Ät mellan de olika berÀkningsmetoderna, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att kunna besvara denna frÄga har detta arbete inletts med en genomgÄng av de klassiska handberÀkningsmetoderna, vilka bygger pÄ grÀnslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.
Inköpsbeteende pÄ byggarbetsplatsen: en studie av NCCs
projektinköp med ramavtal
Byggbranschen i Sverige idag lider av alltför höga byggkostnader. Kostnaden för byggmaterial stiger fortare Àn bÄde lönehöjningarna och konsumentprisindex. Detta problem har NCC uppmÀrksammat och de har satt upp ett mÄl som gÄr ut pÄ att varje Är fram till Är 2012 sÀnka produktionskostnaderna med 5 %. En stor del av produktionskostnaderna Àr inköpsrelaterade och stora resurser lÀggs pÄ besparingar i inköpsarbetet för att nÄ detta mÄl. Detta examensarbete fokuserar pÄ inköpsarbetet pÄ NCCs byggarbetsplatser och pÄ hanteringen av tre av de största ramavtalen som NCC knutit med leverantörer av förnödenheter och byggmaterial: Ahlsell AB, Beijer Byggmaterial AB samt Ramirent AB.
Flexibelt arbete - En grÀnslös möjlighet? : En kvantitativ studie av hur tjÀnstemÀn upplever stress och balans i relation till flexibla arbetsförhÄllanden
Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.
Hur pÄverkar de nya byrÄjÀvbestÀmmelserna revisionsbyrÄerna?
Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.
MÀnniskan Àr av naturen lat - Àven de som arbetar med projekt
Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.