Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg. Däremot har rollen som motivationsverktyg förstärkts i två av de undersökta företagen.

Protagonist är ett starkt ord inom filmbranschen. Det är oftast denna karaktär som ställs i rampljuset när en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat på protagonisten och dennes utveckling beroende på vad som händer honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara väldigt lika trots att genren och berättelsen är olika. Därför har vi även lagt tyngd på monomytens hjälteresa där Star Wars är ett tydligt exempel.

Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt att närma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i både ord bild, den utveckling som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förståelse av processen och de frågor som dyker upp under arbetets gång. Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor. Även om minnet är diffust stämmer dessa små minneskartor trots allt relativt väl överens med verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av Detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Syftet med detta arbete var att i en fallstudie analysera om svensk media brutit mot de pressetiska reglerna då de skrivit om den 35 årig mannen som gripits och misstänkts för mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003. Studien baseras på en innehållsanalys av tidningsartiklar skrivna av två kvällstidningar och två dagstidningar under den aktuella perioden. Artiklarna har ställts mot åtta frågor formulerade utifrån de pressetiska reglerna. Analysen visar att 12 av 33 artiklar fick anmärkningar på en eller flera av frågorna vilket innebär att de bröt mot de pressetiska reglerna. Majoriteten av dessa artiklar beskrev 35-åringens bakgrund.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på Detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande.

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och säljer punktskrivare. Punktskrivare är synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut på att formge och konstruera en användarvänlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Ett erkänt problem inom industrin för mjukvaruutveckling är bristen på kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare måste spendera onödigt mycket tid på att sätta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen Softadmin® som används för att bygga alla kundsystem.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa Detaljer om den interna verksamheten.

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhälle ställs det allt högre krav på den tunga fordonsindustrin varvid den gällande miljölagstiftningen skärpts i flera steg de senaste åren. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla måste följa de kommande utsläppskraven. Detta innebär att motorernas utsläpp måste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddämparen. En metod för att rena avgaserna från kväveoxider är SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger på att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsätter detta seende.   Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där Detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa Detaljerna.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan.Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg.Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga Detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord.