VÀnner emellan Àr ett integrationsfrÀmjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlÀnda ungdomar. Verksamheten strÀvar efter ett mÄl, dÀr en vÀnskapsrelation ska skapas mellan nyanlÀnda och etablerade svenskar. Denna relation ska sÄ smÄningom underlÀtta de nyanlÀndas situation som ny i Sverige. IntegrationsÄtgÀrden ska Àven vara en möjlighet för dem att trÀna pÄ det svenska sprÄket, social trÀning samt fÄ en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ?VÀnner emellan? med vÀnskapsrelationer i fokus.Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlÀnda.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp. ForskningsfrÄga Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts? VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr vanligt förekommande i den svenska befolkningen och Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjÀrtsviktbehandlingen Àr idag ett stort problem inom sjukvÄrden. Detta bidrar till ökade sjukhusinlÀggningar samt ökad dödlighet hos hjÀrtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjÀrtsvikt. En granskning av kvaliteten betrÀffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes Àven.Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

BakgrundFör mÄnga patienter Àr illamÄende och krÀkningar ett vanligt omvÄrdnadsproblem. Enbart farmakologiskbehandling hjÀlper inte för alla patienter med illamÄende och krÀkning, komplettering med ickefarmakologiskabehandlingsmetoder kan öka vÀlbefinnandet.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan lindraillamÄende och krÀkningar postoperativt samt hos patienter i samband med cytostatikabehandling.MetodDetta Àr en litteraturstudie som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna PubMed, Cinahlsamt via manuell sökning.ResultatIcke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har i kombination med farmakologisk behandling nÀstan alltidpositiva effekter pÄ illamÄende och krÀkningar. För att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa patienten Àr det viktigt med ennoggrann bedömning av de individuella riskfaktorerna. Denna bedömning kan ocksÄ hjÀlpa vÄrdpersonalatt identifiera patienter med ökad risk för illamÄende och krÀkning. MÄnga av de icke-farmakologiskametoderna kan patienten utföra sjÀlv och dÀrmed kÀnna kontroll över sin situation vilken i sig ger patientenett ökat vÀlbefinnande.DiskussionRutiner för anvÀndning av icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder behöver utformas.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ, en sÀrskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger pÄ de lagar och FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med krÀnkande behandling. Vidare anvÀnds specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen kÀnsla och empati. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om komplexiteten av krÀnkningar frÄn skolpersonal mot elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ.

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

MÀnniskans hÀlsa pÄverkas av individuella livsstilsfaktorer men Àven av samhÀlleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det Àr förÀldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppvÀxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av förÀldrastöd hos svenska femtonÄringar, utifrÄn ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hÀlsa och hur upplevt förÀldrastöd relaterar till deras hÀlsa. Data frÄn Statens folkhÀlsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hÀlsovanor anvÀndes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vÄrt resultat. Analysen gjordes pÄ enkÀtdata frÄn 3438 slumpmÀssigt valda 15-Äringar.

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjÀlpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda pÄ geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smÀrta de kÀnner, till vÄrdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som anvÀnds pÄ sjukhus. Baserat pÄ det materialet har det tagits fram ett förslag pÄ ett visuellt kommunikationssystem som Àr anpassat efter Àldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats pÄ litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget Àr bara en början pÄ lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare pÄ en lösning.