Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver ocksÄ ha kunskap om att obehandlad smÀrta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smÀrta samt vad dessa bedömningar kan baseras pÄ. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns sprÄkutveckling samt belysa hur pedagoger anvÀnder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns sprÄk. Vi ville Àven veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmÄl eller i en förskola med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. VÄr fokus har varit riktat mot den verbala sprÄkutvecklingen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av musik och rörelse för att göra lÀrandet lustfyllt.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen Àr Att beskriva skinheadskulturens utveckling frÄn dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhÄller sig till den. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar dÀr det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn pÄ skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

PÄ senare Är har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumÀrken. Att som företag inneha ett varumÀrke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, Àr inte lÀngre konkurrenskraftigt. DÀrför Àr det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumÀrkets vÀrdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumÀrkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, dÄ dessa förstÄr hur konsumenten tÀnker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjÀlp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna Àr för konsumenter. Detta har gjorts med hjÀlp av att intervjua sex stycken ledande varumÀrkeskonsulter med mÄngÄrig erfarenhet inom detta verksamhetsfÀlt.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och dÀrigenom bevis betrÀffande en misstÀnkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken pÄ ett Äterfunnet avtryck sÀkras och sÄledes Àr det av vikt att berÀkna skostorlekars bevisvÀrde. Dessutom efterfrÄgar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek Àr. För att berÀkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestÄende av skor, beslagtagna av skÀligen misstÀnkta i huvudsak mÀn och stöldbrottslingar i UppsalaomrÄdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data Àr unik i jÀmförelse med tidigare studier, vilka fokuserat pÄ frivilligt deltagande av privatpersoner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssÀtt kan bidra till lustfyllt lÀrande bland de yngsta barnen pÄ förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser pÄ arbetssÀttet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att pÄ sÄ sÀtt se hur barnen reagerar nÀr figurerna frÄn bilderboken fÄr liv och kommer in i verksamheten. Som en röd trÄd genom studien, nÀr det kommer till barns lÀrande, ligger fokus pÄ hur barns sprÄk och kommunikation pÄverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssÀtt. Vad hÀnder nÀr bilderboken fÄr liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssÀtt engagerar och berör alla, stora som smÄ.

Skolan Àr en social arena dÀr elever gör mer Àn att lÀra sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det Àr Àven en plats dÀr elever ingÄr i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport Àr att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pÄgÄende undervisning. Studien genomfördes i en Ärskurs trea pÄ en mindre skola.De resultat som framkom var att elever anvÀnder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna anvÀnde sig av bÄde verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprÀtthÄlla utrymmet för social gemenskap.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka tre pedagogers arbetssÀtt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala sprÄk. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vÄr valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vÄr empiri sÀger nÄgot om pedagogernas synsÀtt gÀllande den egna musikprofilerade undervisningen jÀmfört med vÄra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter vÄra tre frÄgestÀllningar.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka tre pedagogers arbetssÀtt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala sprÄk. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vÄr valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vÄr empiri sÀger nÄgot om pedagogernas synsÀtt gÀllande den egna musikprofilerade undervisningen jÀmfört med vÄra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter vÄra tre frÄgestÀllningar.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att fÄ syn pÄ om det finns en skillnad gÀllande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrÄn olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, sÄsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder pÄ att barn anvÀnder sig av olika kommunikationssÀtt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna anvÀnde sig mest av lÀten och ljudeffekter nÀr de vistades i utemiljön, medan flickorna anvÀnde sig av ett mer verbalt sprÄk.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver ocksÄ ha kunskap om att obehandlad smÀrta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smÀrta samt vad dessa bedömningar kan baseras pÄ. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehÄllsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

BAKGRUND: NÀr en patient vÄrdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sÄrbarhet. Ett av mÄlen med vÄrd i livets slutskede Àr att sjuksköterskan bör omhÀnderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvÄrdnad och stöd Ät anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar, bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det kÀnslomÀssiga stödet och det praktiska stödet.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.