I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmÄl Àn svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers Äsikter och erfarenheter. Studien fokuserar pÄ hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmÄl bevaras och hur sprÄkinlÀrningen sker. Barnens kultur och sprÄk kommer i fokus dÄ dessa Àr direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det Àr att vara tydlig, med bÄde ord och kroppssprÄk.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnÄ uppsatsens syfte Àr den övergripande frÄgestÀllningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstÄ hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt SjÀlv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö pÄ en retreatgÄrd? För att empiriskt besvara dessa frÄgor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och dÀrtill har tvÄ mindre deskriptiva och i viss mÄn tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjÀlp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar pÄ att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gÄ in i sitt SjÀlv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Varje Är drabbas cirka 12000 personer i Sverige av afasi. Den vanligaste orsaken Àr stroke det vill sÀga hjÀrnblödning eller hjÀrninfarkt. Skadan vid afasi Àr lokaliserad till de omrÄden i hjÀrnan som styr sprÄkfunktionerna, vilket ger upphov till tal- lÀs- och skrivsvÄrigheter. OförmÄga att förmedla sig verbalt resulterar ofta i Àngslan och frustration frÄn patientens sida. SvÄrigheter att kommunicera med patienten medför problematik i omvÄrdnadssituationer och vÄrdpersonal upplever att de stÄr handfallna i mötet med patienten som har afasi dÄ de inte förstÄr vad patienten vill förmedla.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett Äterkommande begrepp i förskolans vÀrld de senaste Ären. Lika sÄ har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssÀtt bÄde hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande Àr ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta Àr det pedagogerna pÄ smÄbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med smÄ barns inflytande.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

VÄld i samhÀllet ökade nÄgot under de senaste statistikförda Ären. Inom olika grenar av hÀlso- och sjukvÄrden skiljde sig vÄldet Ät bÄde till karaktÀr och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och vÄld inom akutsjukvÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt dÀr specifika frÄgestÀllningar anvÀndes. Studiens resultat baserades pÄ 18 vetenskapliga artiklar.

VÄld i samhÀllet ökade nÄgot under de senaste statistikförda Ären. Inom olika grenar av hÀlso- och sjukvÄrden skiljde sig vÄldet Ät bÄde till karaktÀr och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och vÄld inom akutsjukvÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt dÀr specifika frÄgestÀllningar anvÀndes. Studiens resultat baserades pÄ 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att vÄld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvÄrden, en övervÀgande andel sjuksköterskor blev utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt vÄld hade en betydande effekt pÄ personalens vÀlbefinnande och deras tillfredsstÀllelse i arbetet. Stöd frÄn kollegor upplevdes som mycket vÀrdefullt medan feedback frÄn arbetsgivare ofta saknades.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihÄg flera ord frÄn början och frÄn slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) Àn frÄn mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero pÄ arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. SvÄrigheter med episodiska minnet Àr ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom frÄn patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel frÄn personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel frÄn friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poÀngsÀttningsmetoder baserade pÄ seriepositionseffekten, för att se om nÄgon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna Àn den sedvanliga poÀngsÀttningen.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer pÄ en avdelning pÄ en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har nÄgon inverkan pÄ att konflikter uppstÄr samt om det finns nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har Àven undersökt pedagogens förhÄllningssÀtt till de olika konfliktsituationerna. Vi har anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill sÀga de erfarenheter barnen bÀr med sig hemifrÄn och frÄn andra stÀllen i sin omgivning.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser pÄverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstÄr som betydelsefullt att ta fasta pÄ i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstÄ vilka möjligheter och svÄrigheter som kan kopplas samman med olika förutsÀttningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall pÄ tvÄ olika skolor. Jag anvÀnde mig av ostrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor för att fÄ fram informanternas syn pÄ deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning Àr att nÄgon eller nÄgra vid upprepade tillfÀllen utsÀtts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet frÄn studien visar att arbetssÀtten Àr likartade oavsett resurser och att samma svÄrigheter i arbetet mot mobbning upplevs pÄ bÄda skolorna.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..