SammanfattningIntresset för lÀrares ledarskap tycks vÀxa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lÀrare upplever vissa svÄrigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en tydligare bild av nyutbildade lÀrares ledarskapspraktik med sikte pÄ att bidra till lÀrares ledarskapsutveckling. För att fÄ kunskap om nyutbildades lÀrares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lÀrare. Följande forskningsfrÄgor lÄg till grund för intervjuerna.Hur beskriver nyutbildade lÀrare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lÀrare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?Idéer och teorier om ledarskap Àr mÄnga.

UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att utifrÄn moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har anvÀnt tvÄ versioner av Astrid Lindgrens SunnanÀng - šSunnanÀngš i SunnanÀng (1959) och SunnanÀng (2003) ? för att belysa omrÄdet. BÄda berÀttelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. TillvÀgagÄngssÀttet författaren har anvÀnt i uppsatsen Àr separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrÄn dennes šlÀsningš av de tvÄ olika versionerna av SunnanÀng.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus. 36 lÀrare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frÄgeformulÀr med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgÄende pÄ stor diskrepans mellan elever och lÀrare. Verbala krÀnkningar Àr vanliga men fÄ elever och lÀrare ser ett samband mellan homofobi och tillmÀlen som anspelar pÄ sexuell lÀggning. Det Àr lÀrares subjektiva uppfattning om graden av krÀnkning som avgör om och hur man agerar.

BAKGRUND: NÀr en patient vÄrdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sÄrbarhet. Ett av mÄlen med vÄrd i livets slutskede Àr att sjuksköterskan bör omhÀnderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvÄrdnad och stöd Ät anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar, bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det kÀnslomÀssiga stödet och det praktiska stödet.

Syftet med denna uppsats Àr att genomföra och utvÀrdera samtal om texter utifrÄn tvÄ olika modeller som skapats utifrÄn idéer frÄn Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. DÄ exemplen i dessa modeller ofta Àr samtal med yngre barn som dessutom Àr ytterst verbala och uppvisar en mycket god lÀsvana har vi valt att fokusera pÄ lite Àldre elever med större variation av lÀsvana. Samtalen genomfördes i tvÄ olika elevgrupper, en frÄn Äk. 8 och en frÄn gymnasiet som dessutom lÀser Svenska som andrasprÄk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av bÄde observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lÀrprocesser kan frÀmja inlÀrningen av svenska som andrasprÄk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i sÄ fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar pÄ dessa frÄgor har det genomförts en litteraturstudie inom sÄvÀl andrasprÄksomrÄdet som estetiska lÀrprocesser, och dÀrtill Àven en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för andrasprÄksinlÀrningen. För att lÀra sig ett andrasprÄk vÀl bör: lÀrandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lÀrandet kÀnnas meningsfullt och kÀnslorna involveras. Genom att fÄ kombinera det verbala och de estetiska sprÄken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna pÄ sitt andrasprÄk. Den slutsats som kan dras av detta Àr att estetiska lÀrprocesser som förhÄllningssÀtt kan frÀmja andrasprÄksinlÀrningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i sprÄkutvecklande syfte.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

I denna studie fÄr ni ta del av fyra pedagogers perspektiv pÄ hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi anvÀnt oss av Àr teorier som utgÄr frÄn begreppet demokrati dÀr inflytande och delaktighet inte gÄr att bortse frÄn. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bÀttre kunna nÄ vÄra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom vÄra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns mÄnga faktorer i deras arbete med barnen som bÄde hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

SamhÀllet och förskolan utvecklas stÀndigt ? idag gÄr allt fler flersprÄkiga barn pÄ förskolan och det blir dÀrför av betydelse att uppmÀrksamma flersprÄkiga barns sprÄklÀrande. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar de sprÄkliga handlingarna hos de flersprÄkiga barnen i samspel med andra barn och förskollÀrare i leken. FrÄgestÀllningarna Àr:- Vilka sprÄkliga handlingar tar de flersprÄkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan hÀrledas till sprÄklÀrande?VÄr studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Vi har i vÄrt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att pÄverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns Älder, den fysiska miljön samt pedagogers förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har anvÀnt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa vÄra frÄgestÀllningar frÄn flera hÄll och dÀrmed fÄtt en högre validitet. I vÄr undersökning har vi kommit fram till, att bÄde pÄ förskola och inom skolan ansÄg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgÄngspunkt frÄn ett maktperspektiv. Jag kommer Àven beskriva olika sociala faktorers pÄverkan pÄ maktförhÄllanden och barns lÀrande. Undersökningen gjordes pÄ en förskola med barn i Äldrarna tvÄ till fem Är via observationer utifrÄn forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers pÄverkan pÄ barngruppen. Undersökningen visade pÄ att Älder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk stÀllning i barngruppen.