Sök:

Sökresultat:

3011 Uppsatser om Det traditionella samhället - Sida 18 av 201

Rekrytering inom bankvÀrlden - har branschen anpassat sig till dagens förutsÀttningar?

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den Àr anpassad efter de förhÄllanden som rÄder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat pÄ teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, tvÄ Àr avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rÄdande förhÄllanden finns hos bankerna i form av ökade krav pÄ individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de anvÀnder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Data Warehouse: faktorer bakom anvÀndartillfredsstÀllelse

AnvÀndartillfredsstÀllelse har visat sig vara ett viktigt mÄtt pÄ informationssystems framgÄng. Mycket forskning om anvÀndartillfredsstÀllelse med traditionella informationssystem har utförts. Data Warehouse Àr dock ett nytt fenomen som pÄ flera sÀtt skiljer sig frÄn traditionella informationssystem. Denna uppsats syftar till att utforska vilka faktorer som Àr viktiga för anvÀndartillfredsstÀllelse med Data Warehouse samt att diskutera kring dessa faktorers betydelse. För att kunna göra detta har en flerfallsstudie med fem anvÀndare utförts.

Blond och bystig, eller brunett och busy? : En inneha?llsanalytisk studie kring genus, makt och media

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Dom hade iaf sjuuukt tur me vÀdret? :) - En sprÄksociologisk jÀmförelse av mÀn och kvinnors förhÄllningssÀtt till den traditionella skriftsprÄksnormen pÄ resedagboken.se

?Dom hade iaf sjuuukt tur me vÀdret? :)? Àr en sprÄksociologisk jÀmförelse av hur mÀn och kvinnor förhÄller sig till den traditionella skriftsprÄksnormen nÀr de bloggar. Bloggskribenternas sprÄkbruk tolkas utifrÄn att det Àr bÄde en del i konstruerandet och en del av konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.Materialet bestÄr av tvÄ hundra blogginlÀgg frÄn resedagboken.se. Materialet antyder tre tendenser. Den första tendensen Àr att totalt sett bryter mÀn och kvinnor lika ofta mot den traditionella skriftsprÄksnormen.

Tryckt eller Digitalt? : Annonsörernas tankar om lÀsplattan som framtidens kommunikationskanal för tidningsbranschen.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgrÀnsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning Àn aktieportföljen, som den bÀstavkastningspresterande traditionella portföljen. RiskmÀssigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlÀgsen gentemot bÄda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bÀttre mot kursfallen, under bÄda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgÄngarna som förkom pÄ marknaden i sammautstrÀckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillÄter hedgefonderna att vara högre belÄnade,och kan dÀrför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och Ästadkommer dÀrmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

De som inte Àr med : Elevers skÀl till att inte delta i undervisningen i Idrott och hÀlsa samt deras förslag pÄ vilka förÀndringar som behövs inom Àmnet

Denna uppsats behandlar elever med lÄgt deltagande i Àmnet Idrott och hÀlsa. Tio elever pÄ tvÄ gymnasieskolor har intervjuats om varför de har lÄg nÀrvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad i Àmnet Idrott och hÀlsa som gör att vissa elever vÀljer att inte delta. Fokus ligger pÄ vilka skÀl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förÀndra undervisningen i Idrott och hÀlsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar pÄ att de skÀl eleverna anger för lÀraren inte alltid stÀmmer överens med de faktiska skÀl som eleverna har.

En barnboks betydelse för frÀmjandet av jÀmstÀlldhet mellan könen en studie i samband med boksamtal i förskolan

Genus och jÀmstÀlldhet Àr centrala begrepp i vÄrt samhÀlle. Redan i förskolan kan barnen bli pÄverkade av genus. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) nÀmner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i nÄgra barns uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn en barnbok vars syfte Àr att frÀmja jÀmstÀlldhet. Undersökningen har Àven utförts för att kunna uppmÀrksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn den valda barnboken.

Förskolematematik - En jÀmförelse mellan Montessori- och traditionell förskola

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ i vilka sammanhang och under vilka former pedagogerna arbetar med matematiken i fyra förskolor. Vi gör Àven en jÀmförelse mellan den traditionella förskolan och Montessoriförskolan utifrÄn Vygotsky och lÀroplanen. För att ta reda pÄ detta besökte vi fyra olika förskolor för att göra intervjuer och observationer. Genom vÄr undersökning fick vi reda pÄ olika sÀtt som förskolorna arbetade med att synliggöra flera av matematikens delar och inte i första hand rÀknande av antal. Problemlösning, geometri, sortering och klassificering Àr bara ett urval av vad pedagogerna arbetade med.

REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Human Resource Management

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition pÄ begreppet HRM och hur utvecklingen gÄtt frÄn den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se pÄ de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de pÄverkat personalfrÄgor. Vi utgÄr frÄn ett anglosaxiskt synsÀtt men tittar utifrÄn ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan pÄverka HRM. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av bÄde empiriskt och vetenskapligt material för att fÄ sÄ korrekta svar som möjligt.

Naturens betydelse för barns hÀlsa

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

"Vi mÄste ha tankarna i huvudet - förÀndra och förbÀttra lite i taget" : en kvalitativ studie om könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Kl?m, k?nn och f?rst? ? Upplevelsebaserat l?rande om frukt och gr?nsaker

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Tillverkningsplanering av CamCube

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Före detta kriminellas egna historier : En narrativ studie om fyra individers vÀg ut ut kriminaliteten med utgÄngspunkten i Bourdieus teori om socialt kapital

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->