SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och Det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av Det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lärteorier hämtade från det pedagogiska forskningsfältet kan påverka inlärningen i dataspel. Ett spel togs  fram i två versioner baserade på Det sociokulturella perspektivet på lärande respektive behaviorism. Därefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus på att undersöka deras lärande samt framgång i spelet. Lärandet mättes genom en analys av de haverier spelarna stött på och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade på en större poängförbättring för de som spelat den sociokulturella versionen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I Det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av Det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper om hur musikläraren i den kommunala grunskolan ser på och hanterar ämnet musik i relation till barn med koncentrationssvårigheter. Då forskning inom området musik i kombination med barn med koncentrationssvårigheter är väldigt begränsad presenteras istället en del litteratur om koncentrationssvårigheter i sig samt musikens betydelse för människan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens påverkan på människans utveckling vilket är relevant i sammanhanget. I arbetet utgår jag från pragmatismen och Det sociokulturella perspektivet då pragmatismen har haft stort inflytande på svensk skola samt att Det sociokulturella perspektivet är ett väldigt brett perspektiv som utgår ifrån att allt som påverkar människan är sociala konstruktioner, skapade av oss själva.Studien bygger på strukturerade intervjuer med fyra olika lärare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan är viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit Det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka pedagogiska strategier några lärare i träningsskolan använder i språk- läs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur används alternativa kommunikationssätt i undervisningen?? Hur och när framträder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring språk- läs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk är hämtat från Det sociokulturella perspektivet på lärande. Inom Det sociokulturella perspektivet ses lärande ses som något som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien är utformad som en fallstudie med inspiration från den etnografiska forskningstraditionen.

Denna uppsats handlar om hur begreppet särskilt stöd uppfattas och utformas av förskollärare som är verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lärarna? Vilka barn har rätt till det särskilda stödet? Hur kan ett särskilt stöd utformas? Empirin bygger på tolkningar jag gjort utifrån intervjuer med sex stycken förskollärare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet är kluvet men ändå finns det likheter mellan svaren. Synsättet på begreppet särskilt stöd och vilka barn som anses ha rätt till det har förändrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsättet nu starkt influerar de versamma förskollärarnas arbetssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.