Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet.

Syftet med denna uppsats var att uppnå en ökad kunskap om ett kompetensområde sam har betydelse för ett kommande läraryrke, nämligen lärarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lärarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes både på individ- och gruppnivå. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseområden. ? Beskrivningar av föreläsningar, lektioner och seminarier.

Dagens globaliserade samhälle illustrerar människans levnadsmönster, där fysiska avstånd inte längre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gällande transporter och förflyttning. Trots detta är det personliga mötet viktigare än någonsin. Att det personliga mötet blivit en så central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och två av dem som behandlas i uppsatsen är mässor och kongresser.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig själv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkännande. Tidigare forskning har istor utsträckning berört anställningsrekommendation utifrån intervjuer och demest framgångsrika resultaten har visat sig vara självförbättrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur självförbättrande IM taktik i personligtbrev, två kvalitéer av meriter, påverkar ett beslut omanställningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsättning personliga egenskaperrelaterar till självförbättrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 män. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanställningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjälvförbättrande IM taktik skattats.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig själv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkännande. Tidigare forskning har istor utsträckning berört anställningsrekommendation utifrån intervjuer och demest framgångsrika resultaten har visat sig vara självförbättrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur självförbättrande IM taktik i personligtbrev, två kvalitéer av meriter, påverkar ett beslut omanställningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsättning personliga egenskaperrelaterar till självförbättrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 män. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanställningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjälvförbättrande IM taktik skattats.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Syftet med studien är att med en explorativ ansats belysa den svenska herrmodemarknaden samt herrmodeföretags användning av publicitet. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av en fallstudie, personliga intervjuer, onlineintervjuer, enkäter samt telefonintervjuer utgör studiens metoder.Den teoretiska basen består av teorier om kommunikation, publicitet, opinionsledarskap och konsumentbeteende. Empirin genereras genom intervjuer med representanter från två modeföretag, en modedesigner, en PR-byrå samt en modeblogg. Det empiriska materialet består även av enkäter samt telefonintervjuer med manliga modekonsumenter. Resultatet utgörs av ett flertal hypoteser som kan studeras vidare i andra mer djupgående fallstudier med andra upplägg.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer.

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.

The purpose of this essay is to review Mundekulla, which is a small, relatively newly established Swedish company operating in the field of conferences. Today they are serving ecological and environmental friendly food to their customers and we choose to investigate if this is a successful concept by asking the customer?s opinions. Our task is to analyze and understand how this company can develop a stronger concept regarding their conference area. This essay will also focus on trends and how the ever changing world can affect Mundekulla in the future.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.