Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera pÄ sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal pÄ barnavÄrdscentral. Följande frÄgestÀllningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhÄllningssÀtt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus pÄ berÀttande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhÀlsovÄrd.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Det politiska mÄlet frÄn starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att dÀrefter söka och slutföra som lÀgsta nivÄ en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera Är Àr tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit sÄ mÄnga fler. Kritiken har under Ären ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. IstÀllet splittras det i fem ettÄriga program med olika inriktningar.

Tandhygienisten har en stor roll nÀr det gÀller att introducera barnet till tandvÄrden och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process dÀr patienten lÀr sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som pÄverkar barnets orala hÀlsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhÀlsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier anvÀndes och vilka teorier strategierna grundades pÄ.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten anvÀnde ett salutogent perspektiv och tvÄvÀgskommunikation med barnet och förÀldern för att kunna fÄ fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstÀrkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen Àr att samtliga respondenter anvÀnder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som lÄg till grund för de pedagogiska strategierna. UtifrÄn svaren konstaterades att den humanistiska traditionen lÄg till grund för respondenternas arbetssÀtt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier Àr begrÀnsad.

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att utforska och analysera hur placeringen av varumÀrken gÄr till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre pÄ telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Detta examensarbete Àr utfört för att fÄ kunskap om hur man kan anvÀnda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhÄllits i samband med en geoteknisk fÀltundersökning. Geotekniken syftar till att fÄ förstÄelse om hur olika jordarter Àr uppbyggda och hur jorden reagerar dÄ den utsÀtts för belastningar. Dessa kunskaper Àr nödvÀndiga för att utforma grundlÀggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har anvÀnts i denna rapport Àr programmet Novapoint GeoSuite som Àr ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet anvÀnds bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra berÀkningar av slÀntstabilitet och sÀttningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel pÄ grundlÀggning av en fÀrjeterminal pÄ ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjÀlp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet Àr mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jÀmförelse med manuella berÀkningar.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Syftet med denna studie Àr att lÄta deltagare i LARO-programmet (LÀkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berÀtta om samt ge uttryck för sin syn pÄ den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera pÄ LARO-programmet Àr att anvÀndandet av substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslÄr att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. SjÀlva ansatsen Àr deduktiv och innebÀr att vi utgÄr ifrÄn en tidigare etablerad teori, nÀmlingen Prochaska och DiClementes teori om förÀndringsprocessen, den sÄ kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lÀmnat ut fÀrdiga frÄgeformulÀr som programdeltagarna fÄtt besvara pÄ egen hand och dÀrefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberÀttelser.

?Pedagogiska kvarten? is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers? perspective of pedagogics. When I came in touch with ?Pedagogiska kvarten? I found it interesting to find out more about pupils? perspective of pedagogics, since the teachers? perspective already had been noticed.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetsgivaren ser nÄgon kompetensskillnad pÄ om en nyexaminerad styrman har gÄtt det treÄriga programmet dÀr det krÀvs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraÄriga programmet dÀr ingen tidigare erfarenhet krÀvs. De stora skillnaderna pÄ dessa program Àr att pÄ det treÄriga programmet har styrmÀnnen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta frÄn det fyraÄriga programmet gÄr till sjöss för första gÄngen under deras praktik. För att fÄ reda pÄ detta sÄ har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjÀlp av fem svenska rederirepresentanter samt tvÄ norska rederirepresentanter. De norska rederierna Àr invalda i undersökningen eftersom det Àr ett intressant Àmne dÄ mÄnga svenska befÀl idag Àr anstÀllda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser nÄgon skillnad pÄ kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gÄtt.

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.

This paper aims at assessing the relationship between female and male part-time employment and the business cycle in Sweden during the years 1987?2005 using quarterly time-series data and two alternative indicators of the business cycle. It further aims at determining whether the share of women working part-time has changed over time. Key results include that the relationship between the business cycle and female part-time employment is found to be significant and countercyclical. No significant effect is however found for men.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.