Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Ett stort antal barn Àr idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dÄliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) Àr ett program vars mÄl Àr att förÀndra barnets attityd. Det Àr en öppen vÄrdinsats dÀr barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat pÄ nio intervjuer.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att granska den produktion av fyrar som bedrevs i JÀvre-Sandholmen mellan Ären 1957-1987. Som bakgrund i uppsatsen Äterfinns en omfattande, om Àn översiktlig, historisk beskrivning över sjöfart, navigering och fyrvÀsende ur bÄde svenskt och internationellt perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ studier av litteratur samt en intervju med en före detta arbetsledare vid fyrfabriken i JÀvre. En slutsats som har dragits Àr att det var ett flertal samverkande orsaker som ledde fram till att 27 fyrar kom att produceras i JÀvre. En av dessa orsaker var att Arbetsmarknadsstyrelsen skapade beredskapsarbeten som en följd av arbetslöshet i regionen.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ varför elever vÀljer byggprogrammet. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har Àven försökt att belysa vad det Àr som pÄverkar ungdomarna nÀr de vÀljer byggprogrammet. För att nÄ syftet har jag gjort en enkÀtundersökning som omfattat 32 elever frÄn Ärskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till Àr att friheten i yrket, trygg anstÀllning och bra lön Àr de starkaste skÀlen till att elever vÀljer byggprogrammet..

Kadesjös IngenjörsbyrÄ AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anstÀllda, anvÀnder ett egenskrivet BASIC program i DOS för berÀkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagslÀget finns det ungefÀr 10 anvÀndare av programmet.NÄgra kÀnda problem med programmet Àr att varje dator mÄste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nÀtverksskrivaren till den lokala porten LPT1 mÄste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat frÄn ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det Àldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programsprÄk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

I media ligger stort fokus pÄ kropp och hÀlsa. Under det senaste Ärtiondet har flera hÀlsorelaterade tv-produktioner sÀnts i svenska kanaler. En av dessa Àr Toppform pÄ Sveriges Television. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad tv-programmet Toppform menar med hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som Àr dominerande i programmet och om Toppform förÀndrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Syftet med min studie Àr att fÄ veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus pÄ pedagogiska diskussioner, utvÀrdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget frÄn tre olika gymnasieskolors omvÄrdnadsprogram, var av en Àr en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera Är tillbaka. De tvÄ kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Denna studie fokuserar pÄ yrkeskunnandet pÄ Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesomrÄden samtinom fritids- och friskvÄrdssektorn och har yrkesutgÄngar som vÀktare, personlig assistent,elevassistent, personlig trÀnare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsÀttning. Eleverna uppmanas att skaffa sig bÄde en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för yrkeskunnandet pÄ nyaBarn - och fritidsprogrammet.