detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Denna studie fokuserar pÄ yrkeskunnandet pÄ Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesomrÄden samtinom fritids- och friskvÄrdssektorn och har yrkesutgÄngar som vÀktare, personlig assistent,elevassistent, personlig trÀnare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsÀttning. Eleverna uppmanas att skaffa sig bÄde en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för yrkeskunnandet pÄ nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera pÄ sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal pÄ barnavÄrdscentral. Följande frÄgestÀllningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhÄllningssÀtt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus pÄ berÀttande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhÀlsovÄrd.

Det politiska mÄlet frÄn starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att dÀrefter söka och slutföra som lÀgsta nivÄ en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera Är Àr tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit sÄ mÄnga fler. Kritiken har under Ären ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. IstÀllet splittras det i fem ettÄriga program med olika inriktningar.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att utforska och analysera hur placeringen av varumÀrken gÄr till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre pÄ telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Tandhygienisten har en stor roll nÀr det gÀller att introducera barnet till tandvÄrden och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process dÀr patienten lÀr sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som pÄverkar barnets orala hÀlsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhÀlsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier anvÀndes och vilka teorier strategierna grundades pÄ.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten anvÀnde ett salutogent perspektiv och tvÄvÀgskommunikation med barnet och förÀldern för att kunna fÄ fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstÀrkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen Àr att samtliga respondenter anvÀnder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som lÄg till grund för de pedagogiska strategierna. UtifrÄn svaren konstaterades att den humanistiska traditionen lÄg till grund för respondenternas arbetssÀtt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier Àr begrÀnsad.

Detta examensarbete Àr utfört för att fÄ kunskap om hur man kan anvÀnda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhÄllits i samband med en geoteknisk fÀltundersökning. Geotekniken syftar till att fÄ förstÄelse om hur olika jordarter Àr uppbyggda och hur jorden reagerar dÄ den utsÀtts för belastningar. Dessa kunskaper Àr nödvÀndiga för att utforma grundlÀggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har anvÀnts i denna rapport Àr programmet Novapoint GeoSuite som Àr ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet anvÀnds bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra berÀkningar av slÀntstabilitet och sÀttningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel pÄ grundlÀggning av en fÀrjeterminal pÄ ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjÀlp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet Àr mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jÀmförelse med manuella berÀkningar.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Syftet med denna studie Àr att lÄta deltagare i LARO-programmet (LÀkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berÀtta om samt ge uttryck för sin syn pÄ den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera pÄ LARO-programmet Àr att anvÀndandet av substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslÄr att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. SjÀlva ansatsen Àr deduktiv och innebÀr att vi utgÄr ifrÄn en tidigare etablerad teori, nÀmlingen Prochaska och DiClementes teori om förÀndringsprocessen, den sÄ kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lÀmnat ut fÀrdiga frÄgeformulÀr som programdeltagarna fÄtt besvara pÄ egen hand och dÀrefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberÀttelser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetsgivaren ser nÄgon kompetensskillnad pÄ om en nyexaminerad styrman har gÄtt det treÄriga programmet dÀr det krÀvs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraÄriga programmet dÀr ingen tidigare erfarenhet krÀvs. De stora skillnaderna pÄ dessa program Àr att pÄ det treÄriga programmet har styrmÀnnen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta frÄn det fyraÄriga programmet gÄr till sjöss för första gÄngen under deras praktik. För att fÄ reda pÄ detta sÄ har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjÀlp av fem svenska rederirepresentanter samt tvÄ norska rederirepresentanter. De norska rederierna Àr invalda i undersökningen eftersom det Àr ett intressant Àmne dÄ mÄnga svenska befÀl idag Àr anstÀllda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser nÄgon skillnad pÄ kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gÄtt.

?Pedagogiska kvarten? is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers? perspective of pedagogics. When I came in touch with ?Pedagogiska kvarten? I found it interesting to find out more about pupils? perspective of pedagogics, since the teachers? perspective already had been noticed.

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.