Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

UtifrÄn tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av lÀraren med ? och eleverna fÄr dela pÄ ?, den sÄ kallade ?tvÄtredjedelsregeln? (Andersson och Nauclér 1987:36). För att fÄ en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer sÄsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt mÄltid.Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frÄgestÀllningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 Är sedan dÀr ovan nÀmnda undersökningar utgjort utgÄngspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig nÄgot kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mÄngkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns Àven kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut sÄsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn pÄverkar möjligheten för barnen att komma till tals.Studien utgÄr frÄn kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Projektet ger ett förslag pÄ en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet ocksÄ en parkplanering och förslag pÄ utformning av kustlinjen pÄ Blasieholmen. UtgÄngspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas pÄ östra Blasieholmen, och att det dÄ inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter bÄde för stadsrummet och för de anstÀllda och besökande pÄ National Museum.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vÄr resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans lÀroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att beskriva arbetssÀtt ochtankesÀtt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer pÄ sex förskolor dÀr Àven sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt och arbetssÀtt,vilket utgÄr ifrÄn deras barnsyn. MiljönsanvÀndningsomrÄden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

The purpose of this essay was to analyze if and how teenagers think about immigrants and Swedes, the relationship between them and to find out where these thoughts originate from. The essay consisted of four main questions; do the teenagers think in terms of immigrants and Swedes? How do the teenagers reason in terms of who is an immigrant and who is Swedish? What do they think about the relationship between immigrants and Swedes? Where do these opinions originate from?The study was based on eight interviews conducted with teenagers born in 1987. Our conclusion of the study was that it is not easy to determine who is Swedish and who is not. It was clear in this study though that looks and behaviour were utterly important.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Vi gjorde ett frÄgespel pÄ Internet Ät ett företag som heter Nallegruppen & Co. Programmet vi anvÀnde för att göra detta var Macromedia Flash 8. Denna rapport beskriver hur vi gick tillvÀga för att lösa denna uppgift..

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid Àr fördelat mellan kvinnor och mÀn i SVT:s Debatt. Programmet Àr ett forum för Äsiktsyttringar frÄn bÄde makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television Àr ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frÄgan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgÄr i huvudsak frÄn feministiska teorier, men Àven frÄn teorier om offentlighet och mediernas makt. VÄr tes Àr att den fysiska representationen av kvinnor och mÀn Àr ungefÀr jÀmnt fördelad i Debatt, men att kvinnor fÄr mindre talutrymme och blir avbrutna i större utstrÀckning Àn mÀn.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

SmÀrtlindring av cancersjuka Àr ett komplext och mÄngfacetterat omrÄde dÄ cancer inte bara drabbar kroppen utan Àven sjÀlen. För att sjuksköterskan skall kunna smÀrtlindra patienter pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste eventuella barriÀrer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har anvÀnts i denna litteraturstudie för att kartlÀgga en del av de barriÀrer en sjuksköterska kan stöta pÄ i sitt pedagogiska arbete vid smÀrtlindring av cancersjuka, samt pÄ vilka sÀtt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvÄrdnaden av patienter sÄ mÄste han/hon ha goda baskunskaper samt förmÄgan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar Àven vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smÀrtlindring..

Intresset för vÄrt undersökningsomrÄde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lÀrarutbildningen i VÀxjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fÀste i förskolan och dÀrför började vi fundera över vad det beror pÄ och vad som Àr det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vÄrt arbete Àr dÀrför att undersöka vad som Àr pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften Àr att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehÄll som prioriteras. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer.

Xylem Àr ett vÀrldsledande företag inom vattenteknologi. Xylem hade Är 2011 mer Àn 12000 medarbetare i över 150 lÀnder. Xylem Water Solut-ions Àr den största enheten och har huvudkontoret i Stock-holm/Sundbyberg dÀr vi har fÄtt möjligheten att göra vÄrt examensar-bete.För att lÀsa och presentera prestanda pÄ pumpar och motorer anvÀnds ett program som heter PECU som körs i UNIX. För att anvÀnda PECU pÄ PC anvÀnds en klient som heter Jmenu. Jmenu utvecklades för mÄnga Är sedan och Àr idag krÄngligt att installera, uppdatera och distribuera.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med detta examensarbete Àe att försöka ta reda pÄ vad lÀrare har för uppfattning angÄende ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan pÄverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet bestÄr av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien bestÄr av sex intervjuer med lÀrare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jÀmförs svaren frÄn de intervjuade lÀrarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebÀr att vara tydlig, det ska inte finnas nÄgot tvivel om vem som Àr ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritÀr.