Den pedagogiska verksamheten pÄverkas av ljudmiljön som antingen kan frÀmja eller motverka kommunikationsmöjligheter. DÄ tidigare forskning genomfört objektiva mÀtningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie Àr att undersöka hur de medverkande förskollÀrarna uppfattar att ljudmiljön pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Studien Àmnar Àven undersöka vad förskollÀrare uppfattar sig göra för att frÀmja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts:Hur uppfattar förskollÀrarna att ljudmiljön pÄverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollÀrarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollÀrarna sig arbeta för att frÀmja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats Ă€r syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas pĂ„ olika sĂ€tt. För att uppnĂ„ detta syfte presenteras olika metoder med en utgĂ„ngspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som pĂ„ varierande tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som pĂ„visar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemomrĂ„det. Samtliga metoder prövas pĂ„ ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och Ă€mnet samhĂ€llskunskap. DĂ€r del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfĂ€r Ă€r möjlig.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med denna undersökning Àr att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berÀttande och dÀrmed skapa större förstÄelse för det pedagogiska arbetet med estetiska sprÄk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och Àven en lust att lÀra. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berÀttande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka förestÀllningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftsprÄksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehÄll ur ett skriftsprÄksutvecklingsperspektiv. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av tvÄ delstudier som genomfördes med hjÀlp av intervju respektive observation. Sex förskollÀrare intervjuades och avdelningarna som förskollÀrarna arbetade pÄ observerades. Resultaten frÄn de tvÄ delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jÀmföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftsprÄksutvecklande artefakter fanns pÄ avdelningarna och att förskollÀrarna hade mÄnga tankar om hur barns skriftsprÄkande ska stödjas. Det kan dock ocksÄ ses att stora delar av avdelningarnas skriftsprÄkliga egenskaper lÀmnades okommenterade av förskollÀrarna.

SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

MÄnga av dagens ungdomar har svÄrt att komma in pÄ arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler vÀljer att studera vidare pÄ universitet eller högskola. PÄ programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrÄgor vid Uppsala universitet har man lÄtit avsÀtta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra Ärs tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebÀr att en del av studenterna pÄ programmet har arbetat i minst fyra Är före studierna, medan andra pÄbörjat studierna direkt efter, eller i nÀra anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lÀrande. Vidare avsÄg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn pÄ sitt eget lÀrande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlÀrningsstrategi, det vill sÀga ett yt- eller djupinriktat lÀrande.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk nÀr det gÀller antal verb och variationsgraden i verbens anvÀndning i skrift. Syftet Àr vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsÀmne vid fri skrivning pÄ nationella prov i svenska skiljer sig Ät. Slutligen Àr syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra nÄgra pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan könen i anvÀndningen av verb. Vad gÀller val av uppsatsÀmne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvÀrldar blivit synliggjorda och tolkats utifrÄn ?sakerna sjÀlva?. Enligt fenomenologin Àr det i dialogen vi förstÄr varandra.

Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i frÄga om nyexaminerade lÀrares pedagogiska och vetenskapliga förhÄllningssÀtt. För att studera nyexaminerade lÀrares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn pÄ utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare under former som sÀkerstÀllt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en lÄg grad av standardisering och fokus pÄ ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrÄn den nuvarande lÀrarutbildningens intentioner och tidigare forskning dÀr lÀrarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhÄllningssÀttet samt tiden som ny lÀrare berörs. Tre tydliga infallsvinklar pÄ utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan anvÀndes för att presentera resultatet.