Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begrÀnsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete Àr att via kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstÄtt att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man stÀller sig till den och vad man anser krÀvs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frÄgor kommer arbetet Àven att innehÄlla pedagogers tankar om att anvÀnda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förÀndrade krav pÄ att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu Àr mÄnga som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstÄtt tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lÀgger fokus pÄ enskilda barns lÀrande och utveckling, utan att detta sÀtts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns dÄ en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket gÄr helt emot lÀroplanens intentioner.

LÀkemedlet subutex Àr ett preparat som anvÀnds vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebÀr att man i ett speciellt utformat program fÄr detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. VÄrat syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ information om programmets utformning samt att belysa samhÀllets olika synsÀtt pÄ behandlingen genom bl.a. att se pÄ dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att anvÀnda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom Àmnet, samt att vi har Àven intervjuat personer som Àr insatta i problematiken kring subutex.

The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Den svenska förskolan styrs av LÀroplan för Förskolan. Denna lÀroplan Àr mycket tydlig nÀr det gÀller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska fÄ förekomma i verksamheterna. Enligt lÀroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvÀrdering endast nÀr det gÀller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet Àr nÄgot som hör skolan till, inte förskolan. Detta stÀllningstagande stÀller yrkesverksamma förskollÀrare i en situation dÀr uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Detta arbete handlar om RÀdda Barnens Musikprojekt, ett ettÄrigt individuellt gymnasieprogram, dÀr elever som misslyckats i grundskolan fÄr chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan lÀsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berÀttelser ÄskÄdliggjort hur ett Är pÄ Musikprojektet fÄtt deras sjÀlvkÀnsla att vÀxa, förÀndrat deras instÀllning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem. Syftet med följande arbete Àr att försöka svara pÄ frÄgan hur lÀrarna har arbetat för att eleverna ska fÄ de ovan skildrade erfarenheterna av ett Är pÄ Musikprojektet? Hur gÄr det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mÄl Àr knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen? Svaret pÄ frÄgorna har fÄtts genom tvÄ metoder: dels genom intervjuer med lÀrarna, dels genom observation av en dokumentÀrfilm inspelad under ett Är pÄ skolan. DokumentÀrfilmen fokuserar pÄ eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jÀmförelse mellan lÀrarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentÀrfilmen. Resultatet skildrar rent konkret hur lÀrarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett Är dÄ en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar ocksÄ hur varje fas i inspelningsprocessen har bestÀmda syften: att öka sjÀlvkÀnslan, stÀrka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati pÄ grÀsrotsnivÄ - En fallstudie om barns delaktighet angÄende sin utemiljö Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas omhand. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur barn kan ges möjlighet att pÄverka sin nÀrmsta miljö och hur barns perspektiv anvÀnds för att skapa det demokratiska lÀrandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua pÄ en förskola dÀr barnen varit involverade. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att lÄta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur gÄr det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har varit samtalsintervjuer med tvÄ av de deltagande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.