VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.

Universitetsservice US-AB Àr ett tryckeri som specialiserat sig pÄ akademiska trycksaker sÄsom avhandlingar, visitkort samt studentlitteratur. Sedan en tid tillbaka har företaget arbetat mot ISO 9001 standarden. De dokument som styr standarden har hittills förvarats i pÀrmar pÄ de lokala kontoren. Detta har visat sig vara ineffektivt dÄ det Àr lÀtt hÀnt att pÀrmarna bara blir stÄende och de anstÀllda pÄ grund av det inte hÄlls uppdaterade. Syftet med detta examensarbete Àr att göra dessa dokument mer anvÀndarvÀnliga genom programmet AutoFlowChart frÄn Netforms. Arbetet resulterade i en HTML-sida som Universitetsservice US-AB kan anvÀnda i sitt intranÀt, vilket gör att medarbetarna fÄr snabb och lÀtt Ätkomst till alla dokument. Detta medför Àven att nÀr dokumentationen uppdateras pÄ intranÀtet fÄr samtliga fyra kontor direkt Ätkomst till uppdatering. Dokumenten skulle Àven utformas sÄ att de blir mer lÀttlÀsta och fÄr ett trevligare utseende.

En undersökning om könsrepresentation i Lilla Sportspegeln. En liten spegel av verkligheten. FrÄgestÀllningar: Hur ser könsfördelningen ut i programmet: a) bland medverkande? b) bland reportrarna? I vilka sporter visas tjejer och killar och vilka roller har de? Hur har diskussionerna pÄ redaktionen gÄtt kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor?.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Bakgrund Typ 2- diabetes Àr en kronisk sjukdom som stÀller personen inför att leva sitt liv med ett förÀndrat hÀlsotillstÄnd. FörÀndrad livsstil Àr en central del av behandlingen vid typ 2- diabetes och detta stÀller stort krav pÄ ett lÀrande och personen blir beroende av sjukvÄrden. Sjuksköterskans undervisande arbete har en central roll vid möte med patienten som har en kronisk sjukdom. Syfte Syftet Àr att beskriva de upplevelser av och förvÀntningar pÄ patientundervisning som patienter med typ 2- diabetes har. Metod Denna uppsats Àr en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar 8 kvalitativa och 2 kvantitativa frÄn sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod med enkÀtundersökning med tio förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Som teoretisk utgÄngspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus Àr samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfÀlle att lÀra av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollÀrarna anser att samlingens frÀmsta syfte Àr att uppmÀrksamma varje barn men Àven att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-kÀnsla. VÄr förhoppning Àr att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehÄll samt stÀlla sig frÄgan: För vem har vi samling?               .

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.