Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Denna rapport beskriver vad asbest Àr, vad det anvÀnds till samt vilka problem som orsakas vid hanteringen. Projekter har fortlöpt under höstterminen 2009 och Àr ett examensarbete i programmet bygg och anlÀggning vid LuleÄ Tekniska Universitet..

SammanfattningDen hÀr studien Àr baserad pÄ intervjuer av sex ungdomar i MÀlardalsomrÄdet. Ungdomarna har lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr nÀr det pedagogiska stödet sÀtts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svÄrigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval dÀr kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna Àr mellan 12 och 21 Är, tre pojkar och tre flickor. Vissa jÀmförelser mellan könen har dÀrför kunnat göras dÀr en slutsats Àr att pojkarna har fÄtt tillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel medan flickorna inte har det.

Studien beskriver och analyserar nÄgra pedagogers syn pÄ likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleÄldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med verksamma pedagoger. FrÄgestÀllningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild Àr svÄrare att upptÀcka Àn hos pojkar. Detta beror pÄ att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels Àr anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

LÀrare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lÀrare och rektorer menar att lÀrares arbetsmiljö pÄverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lÀrares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lÀrares arbetsmiljö har en viss pÄverkan pÄ undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lÀrarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men sÄvÀl rektorer som lÀrare ansÄg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. DÀremot visade det sig att lÀrarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna ÄterhÀmtningspauser, ingen lunchrast och hÄrt arbete, vilket enligt lÀrarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lÀrarna att arbetsmiljöarbetet pÄ skolorna var bristfÀlligt.

The defence unitÂŽs archive stretches over a time limit between the middle of 1971 to the end of 1987. The records the archive mainly contains are concerning the civil defence, inspection and construction of shelters, war- and crisis planning. The majority of the records are registered record, as often is the case with an authority?s archives. The main problems that occurred concerned what should or shouldnÂŽt be public, the principle of provenance and what to prioritize; finish the project before deadline or make sure the records are prepared for a storage that ideally should last for several lifetimes..

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare, som arbetar utifrÄn pedagogiska inriktningar dÀr tematiskt arbete Àr centralt, ser pÄ förutsÀttningar för detta arbetssÀtt. VÄrt arbete pÄbörjades 2002 och nÀr vi nu Äterupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsÀttningar kan ha förÀndrats. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .