Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

De vanligaste folksjukdomarna i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r livsstilrelaterade, exempelvis hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma Ă€r en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och Ă€r ett av de största folkhĂ€lsoproblemen i vĂ€rlden. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 Ă„ren. Samtidigt försöker över hĂ€lften av Norges befolkning att gĂ„ ned i vikt. Att vidmakthĂ„lla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

LÀrarens vardag pÄverkas av genusrelaterade förestÀllningar. Skolan och hela utbildningssystemet Àr upprÀttad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen lÀggs till upp efter pojkarnas behov.

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers anvÀndning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar frÄn förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna anvÀnder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken anvÀnds oftast vid höglÀsningsstunderna och nÄgra av pedagogerna ansÄg att de anvÀnder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Vid kalibrering av en radars antenn placeras radarn pÄ ett vridbord som kan rikta in den mot en mast. PÄ masten sitter ett kors som anvÀnds som riktpunkt. Huvuduppgiften i examensarbetet var att skriva ett program i National Instruments programmeringsmiljö LabVIEW som kan stÀlla in vridbordet med en noggrannhet pÄ 0,1 milliradianer. Programmet ska kunna anvÀndas som ett DLL (Dynamic-link library) i LabWindows/CVI dÀr ett antal olika funktioner ska kunna anropas för styrning av vridbordet. Eftersom nÀstan all maskinvara Àr frÄn National Instruments blev programmet vÀldigt lÀtt att skriva.

Rapporten grundar sig pÄ en studie i att utröna möjligheterna för att förenkla och effektivisera Metrias kartproduktion genom anvÀndning av Arc View 3.1 samt Arc View tillsammans med Adobes programvaror Illustrator och Photoshop. TvÄ kartor skapades under arbetets gÄng, en översiktskarta och en centralortskarta över GÀllivare. Moment som ingick var: TerrÀngskuggning, adressÀttning, symbol- och fÀrgsÀttning av kartor samt test av kartframstÀllning med hjÀlp av Adobes programvaror. Olika höjd- och solvinklar prövades vid terrÀngskuggning. AdressÀttning av vÀgar gjordes till en interaktiv funktion dÀr gatuadressen fördes över frÄn fastighetsdataregistret till GSD-Ekonomiska kartans vÀgskikt.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

I detta projekt har ett strömsnÄlt mÀtsystem utvecklats. Systemet klarar att mÀta markfukt under lÄnga tider utan underhÄll. Olika sensorer kan kopplas in till en huvudenhet, sensordata loggas pÄ ett minneskort och kan sedan lÀsas av frÄn en PC.Programmet till PC:n Àr utvecklat under projektet. Detta program kan lÀsa av realtidsklockans tid för att kontrollera att denna överensstÀmmer med PC:ns klocka. Programmet kan Àven tömma minneskortet via bluetooth och ladda ner all data som finns pÄ minneskortet.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..