Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

DÄ det köptes in ny utrustning för kalibrering av vÀrmestrÄlningsmÀtare till SP, Brandteknik, fanns det ett önskemÄl om att effektivisera proceduren vid kalibreringen. Vid kalibrering med den befintliga hÄrd- och mjukvaran finns mÄnga manuella moment som skulle kunna reduceras.I detta projekt har ett styrprogram utvecklats i programmeringssprÄket LabVIEW. Programmet anvÀnder ett seriellt kommunikationsprotokoll för att styra den kontroller som reglerar temperaturen i kalibreringsugnen. Programmet stÀller in de temperaturnivÄer som ska ingÄ i kalibreringen, upp till tio stycken, och kontrollerar nÀr temperaturen har stabiliserat sig. NÀr den gjort det tas ett antal mÀtpunkter ut och sparas till en resultatfil.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

BRP Systems utvecklar och sÀljer affÀrssystem till mindre och medelstora tjÀnsteföretag. Huvudsystemet Àr en Java Swing-applikation och för att fÄ bÀttre struktur pÄ programmet önskar man vid utvecklingen anvÀnda ett lÀmpligt ramverk om nÄgot sÄdant gÄr att identifiera. Denna rapport undersöker tvÄ sÄdana ramverk.Ett ramverk kan anvÀndas som hjÀlp vid utvecklingen av komplexa applikationer. De fungerar som en grund till applikationen som utvecklas och kan erbjuda olika hjÀlpfunktioner som ofta behövs i vanliga program. Ramverk kan Àven fÄ kÀllkoden att bli mer strukturerad och lÀttunderhÄllen.

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att ta fram en metod för att pÄ ett enkelt och effektivt sÀtt med lÄg mÀtosÀkerhet ajourhÄlla höjdkurvor pÄ platser dÀr marknivÄn har förÀndrats i en omfattning sÄ att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhÄlla höjdkurvor har jag fÄtt pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsstÀllande resultat. Metoden som har tagits fram Àr lÀtt att anvÀnda och gör att man pÄ ett enkelt sÀtt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mÀta in punkter med hjÀlp av GNSS-teknik och sedan anvÀnda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gÄtt att fÄ de resultat som efterstrÀvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre omrÄden i sina kartor pÄ ett enkelt sÀtt. Det som krÀvs Àr en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett omrÄde som inte Àr större Àn att en person pÄ ett rimligt sÀtt kan mÀta in det till fots..

The purpose of this study was to examine some teachers thought about the educational indoor environment in free preschool. With free preschool this study means a Swedish specially adapted to parents/adults and their children and for a typical type of children who are 0-5 years old. Questions to the study were:? How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning?? How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning to attract children to the pedagogical environment?In this study I used qualitative methods and interviewed five teachers and preschool indoor environment is observed. I applied the socio cultural perspective to my study.

Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.