Sökresultat:
4282 Uppsatser om Det pedagogiska programmet för förskolan 1987 - Sida 25 av 286
Teaterpedagogik pÄ gymnasieskolans estetiska program : Sju teaterlÀrare samtalar om sin undervisning
Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande? Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.
Reggio Emilia i ett specialpedagogiskt perspektiv
Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr
inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt
som anvÀnds för att möta dessa barn.
Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn
litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter,
alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer
vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov
av sÀrskilt stöd.
Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi
stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr
inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet
med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull
roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer
och pedagoger..
Vad kan ett traineeprogram bidra tii? : En fallstudie av Sandviks traineeprogram
Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Shahram BashiryHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-septemberSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kÀrnomrÄden.Följande frÄgor analyseras?Vad kan ett     traineeprogram bidra till?Bidrar programmet till     kompetensutveckling?Metod: För att ta reda pÄ svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. PreliminÀr data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanstÀllda under utbildningen.
?A child should not raise a child? : En kvalitativ studie om instÀllningar till och förebyggandet av tonÄrsgraviditeter baseratpÄ subjektiva upplevelser av ett Life skills-program i Kimberley, Sydafrika.
I Kimberley, Sydafrika Àr tonÄrsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. DÀremot Àr sÄ kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stÀrka ungdomars sjÀlvkÀnsla, framtidstro och förmÄga att ta hÀlsosamma beslut. Syftet Àr att utifrÄn deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda pÄ om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonÄrsgraviditeter.
Genus under den pedagogiska lunchen? Pedagogers kommunikation med förskole- och skolbarn utifrÄn ett genusperspektiv
Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.
Lustfyllt lÀrande : Ungdomars upplevelser av att delta i dramapedagogiska övningar
Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.
Utevistelse pÄ förskolan
Syftet med arbetet Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill Àven beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess anvÀndning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgÄ frÄn pedagogers tankar pÄ en traditionell förskola och en uteförskola för att se om nÄgra skillnader och likheter finns i deras tÀnkande. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger pÄ den traditionella förskolan samt tvÄ pedagoger pÄ uteförskolan.
Hur matematiska kompetenser prövas för elever pÄ international baccalauerate och elever pÄ svenska nationella program : En jÀmförande studie av nationella prov i matematik B och C och final exam i mathematical studies standard level inom IB-programmet
För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.
Vi skapar rummet, rummet skapar oss : Barns delaktighet i den pedagogiska miljön i förskolan
Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Ă
tta förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pÄ olika sÀtt kan ta sig uttryck i miljön.
KrAmi- Stöttar, Motiverar och Garanterar : -En kvalitativ studie av KrAmi deltagares empiriska upplevesler av verksamma delar i KrAmi programmet
SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehÄllet i KrAmi-programmet. För att fÄ fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att anvÀnda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt dÄ vi inte ville anvÀnda oss av hypoteser eller frÄgestÀllningar i studiens inledande skede, dÄ dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre bestÄndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framtrÀtt som de mest centrala för att uppnÄ ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill sÀga kÀnsla av sammanhang.
BestÀllningsklient i surfplattor för restauranger
De flesta har vi nog varit pÄ en fullservicerestaurang, en sÄdan som har serveringspersonal som kommer med menyer nÀr man anlÀnder, som tar bestÀllningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sÄdana restauranger mÄste serveringspersonalen traditionellt sett springa mÄnga vÀndor mellan gÀster, kök, bar och kassaterminal.Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gÀsternas bestÀllningar redan vid borden och dÀrmed spara ett par vÀndor till kassan. Lösningen bestÄr av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt bestÀllningarna till kassasystemet via en trÄdlös nÀtverksförbindelse. AnvÀndargrÀnssnittet har anpassats sÀrskilt för att anvÀndas med pekskÀrm.Denna uppsats beskriver pÄ vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till..
Chefsaspirantprogram som ett kompetensförsörjningsverktyg. : En fallstudie inom SkellefteÄ kommun.
I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att sÀkerstÀlla sin kompetensförsörjning. Det rÄder en brist pÄ fÀrdiga chefer och organisationer behöver dÀrför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjÀlp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av SkellefteÄ kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus pÄ deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa fÀrdiga chefer. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja Àr nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.
MatematiklÀrares pedagogiska problem : Vilka Àr enligt lÀrarna vanligast, och hur skiljer sig olika lÀrare i frÄgan?
I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..
HÄllbar utveckling i en innovations- och produktutvecklingsprocess : Vad innebÀr det för innovatören och kunden?
Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..
En mÄngkulturell förskola : fyra förskollÀrares syn pÄ hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen utifrÄn en mÄngkulturell barngrupp
I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.